Aftonbladet – 5 januari 1863, sida 2

da ölbssråkibnttersnätint rr STOCKHOLM den 5 Jan Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) IFien den 20 Dec. De österrikiska kamrarnes session afslutades den 18 Dec. af kejsaren personligen. Trontalet var ganska anmärkningsvärdt, och jag skall straxt återkomma dertill. De båda kamrarne hade sitt sista plenum den 15 Dec. och man väntade först att sessionen skulle afslutas den 17: Man påstår, att detta blifvit uppskjutet en dag, för att af-: vakta prinsens af Preussens och prinsessan Victorias afresa, hvilka ankommit hit från Italien. Man ville under de preussiska gästernas härvaro undvika hvarje anspelning på olikheten i de båda ländernas inre ställs ning, anspelningar, som man i sjelfva verket uppsköt till trontalet. En halfofficiel tidning bar rent ut yttrat följande: ?Vivänta oss väl just icke att väcka H. K. H:s beundran för våra inhemska angelägenheters tillstånd, men man får ej förundra sig öfver den jemförelse, som prins Fredrik Wilneim torde komma att af egen drift an ställa mellan Preussen och Österrike, sådana de framställa sig i våra dagar.4 På aftonen, samma dag kammarsessionen afslöts, var stor mottagning på hofvet. Fit ganska stort antal medlemmar af riksrådets båda kamrar, voro inbjudna. Man anmärkte ven köld kejsaren iydligen visade herrehusets junkerliga opposition. Han tilltalade icke erkebiskopen af Olmätz, furst Furstenberg. Två gånger gick han förbi grefve Leo Thun, utan att tilltala honom, och yttrade sedermera blott ett par flyktiga ord till honom. Orsaken härtill är, alt grefve Leo Thun, en envis anhängare af centralisationssystemet under ministeren Bach, är, synnerligen misshaglig, sedan han öfvergått till den motsatta fraktionen, som med yttersta häftighet påyrkar en för nationaliteternas delning gynsam politik, allt detta, emedan man på högre ort funnit för godt att umbära herr von Bachs fordna embeisbroders tjenster. Kejsaren samtalade länge med midlemmarne af venstern samt af den tschekiska och polska oppositionen. Throntalet den 18 Dec. konstaterar med. en icke dold tillfredsställelse, att kejsarri-kets instruktioner. iaförda genom diplomet af den 20 Okt. 1860 och patentet af den 26 Febr. 1861 vunnit stadga och utvecklats genom kamrarnes arbeten under den nu slutade sessionen. Freden har blifvit upprätthällen, och man kunde hoppas, att den ej inom en nära framtid skulle störas. Österrike har förkofrat sig inför Europas ögon och har tilllörsäkrat sig andra staters sympatier. Talet uppräknade de särskilda lagar, som blifvit :utagcna under sessionen, förnämligast framhållande lagarne till förmån för pressfriheten, den individuella friheten, det partiella afskaffandet af länsrättigheterna samt andra reformer, som afse att befria jordegendomen från föräldrade bördor. En ny kommunalorganizsation har åtminstone blifvit förberedd, och de särskilda proviosriksdagarne skola ytterligare utveckla den, Kejsaren framhöll fördelarne af de lagar rörande budgeten som kamrarne antagit och hvilka mycket bidrsgit att förbättra landets finansiel!a ställning. Slutligen yttrade kejsaren följande: tOmcifna af tillfredsställande vittnesbörd om framåtskridandet, återvänden I till edra hem, der en ny verksamhet (vid provinsriksdasarne) väntar er. Der skolen I förfäkta de Srundsatser, i hvilka kejsarrikets konstitutioner ha sin rot och hvilka jag skall upprätthålla hädanefter, såsom jag hittills gjort. skolen ej tröttaa att allt fastare tillknyta det band, som i århundraden förenat Österrikes befolkningar med hvarandra till de