Aftonbladet – 3 januari 1863, sida 3

land, Pehrsberg och Yngshyttefälten lemnat öfver en million centner malm. a Sjöoch myrmalmsupp!agningen i Jemtlands, Österi götlands,. Kalmar (öfver 52,000 centner), JönI köpings och Kronobergs (91,058 centner) län har uppgått till 215.172 centner eller öfver 300,000 centner mindre än föregående år. . Tackjernastillverkningen, mberäknadt gjutgods tillj verkadt vid masugnarne (108,115 centner), har tlemnat 3,902.953 centner (eller 360,437 centner e än 1850) från 226 masugnar, hvaraf cn, i Fi d två begagnade pipor under tillsam 7 dygn 16 timmar. Tiondetackjernet har utgjort 15,134 centner 70 8, hvaraf j1,9S4: 77 levererats in natura. Inom bergslag i producerades —2,267.760 och utom bergslag 1.725.1903 centner. Största tillverkningen var i Örebro län med 1,132,428 centner, (Kopparbergs med 899,7035 centner, Wermlands med 654.101 centner, Gefleborgs med 400,466 centiner och Westmanlands med 275,7014 centner II Kalmar län tillverkades öfver 120.000 centner, i Östergötlands öfver 100,000, i Stockholms omkring 57,000 och i Upsala omkring 68,000 centner. i Vid de egentliga gjuterierrna, der gjutsgods geinom tackjerns omsmiältning åstadkommes, var tillverkningen 167,536 centner, eller omkring 142.000 centner mera än 1860. Stö i ningen egde rum vid Motala med 12,543 centner och vid Killers fabrik i Göteborg med 12,403 centner. dernäst i Arboga med 10.030 centner h vid Ofverum (Kalmar) med nära 10.000. varn 6958. Ankarsrum 6429. s län) 6206, Helllefors 5993, . r å Koppart Malmö 5600 Finspong 5470, Bergsunds vid StockI holm 2, Köping 5300, Aker 5021 och Bruzaholm 4804 centner samt Forsbacka 4569 centner 0. 8. V. Stångjernssmidet lemnade 3.408,368 centner vid 427 begagnade verk och 985 smälthärdar, hvaremot 28 verk varit obegagnade. Skilnaden mellan bruk med bestämd och obestämd tillverkningsrätt har upphört med 1860 Udiksom hammarskatten och tackjernstiondet för masugnär utom bergslag). Största tillverkningen var i Wermiands län med 764.676 centner. Kopparbergs med 633,062. Örebro med 443,489, Gefleborgs, med 350.104, Westmanlands med 311,720 och Östergöthlands med 228,653 centn. Wester, norrlands och Elfsborgs har producerat nära 100,060, Upsala och Kronobergs öfver 90,000, Ka!mar och Jönköpings öfver 50.000 samt Stockholms och Skaraborgs nära 50,000 centn. Hela tillverkningen öfverstiger den för 1860 med 188,708 cenwner. — Jernmanufakturoch ståltillverksingen uppgick till 569,843 centner elier i det närmaste lika med den för 18609. Största tillverkningen förekom i Wermlands län med 112,964 centner, i Örebro län med 77,522 ctr, i Östegötlands med 76,602 etr, i Kopparbergs med 55,591 etr, i Westmanlands med 44,485, i Södermanlands med 40,016 ctr. i Elfsborgs med 31.312 ctr, i Kalmar län med 25,153 ctr, i Gefieborgs med 17,859 ctr, i Blekinge med 15296 ctr, i Kronobergs med 13.085 ctr och i Westernorrlands län med 11,493 ctr. — Ståltillverkningen ensamt beräknas til 163,187 ctr, hvaribland öfver 46,000 ctr i Wermlands och öfver 35.000 etr i Örebro län. Dessutom har vid Edske i Gefleborgs län tillverkats nära 24,000 etr Bessemer-stål. dJernerporten uppgick till 1.966,858 ctr eller nära 550.000 ctr mindre än 1860 och jemväl något mindre än medeltalet under de 10 föregående åren. Följden var att inventariet på jernvågarne ökats från 1,133,036 ctr till 1,622,635 ctr. Af hela beloppet exporterades från Stockholms våg 857,743 etr och från Göteborgs 636,460 ctr. Guld har under året icke erhållits. Af silfver har erhållits 2207 skålp. 40 ort eller skälp. 41 ort mindre än 1860. Salalemnade 1710 skålp. 34 ort, Guldsmedshyttan 336: 25, Persbo i Grangärdes socken 141: 73 och Löfås i Schedvi socken 15: 8. Koppa tillverkningen gaf 25,286 ctr garkoppar och 11,785 ctr råkoppar, motsvarande tillsammans omkring 36,000 ctr garkoppar. Vid Stors Kopparberget erhöllos 11,122 ctr råkoppar, vid Gustafs och Carlbergs i Jemtland 993 ctr garkopar, vid Kafvweltorp i Orebro län 3465 ctr garkoppar, vid Åtvidaberg 13,620 ctr d:o, vid Waldemarsvik 1489 ctr d:o, vid Flögfors i Örebro än 1437 ctr d:o, vid Ljusnarsbergs i d:o 2091 råoch 2484 ctr g Ppar. 0. 6. Vv. Af nickel har tillverkats vid Sågmyre 501 ctr nickelkoppar och vid Klefva 35 ctr granulerad nickel och 795 etr nickelsten. Messings-tillverkningen har utgjort 3069 ctr, hvaraf vid Skultuna 2337 ctr, i Nyköping 487 och vid Gusum 245 ctr. Vid kopparhamrar och valsverk har åstadkommits 10,546 ctr, hvaraf 4375 ctr vid Avesta, 2185 ctr vid Kslinge i Blekinge och 1557 ctr vid Granefors i d:0. Tillverkningen af bly har utgjort 6100 centner, hvaraf 4108 ctr vid Guldsmedshyttan, nära 1009 ctr vid Sala och öfver 900 ctr vid Persbo; af nåmam 169.600 ctr: af svafrel 4543 cr; af janriol 5200 etr och 2000 tunnor; af kopparvitriol 689 ctr; af rödfårg 659 ctr och 13,800 tunnor; af alun 6946 tunnor; af blyerts 570 etr; al porfyr för 3700 rdr; af marmor för 24,107 rdr och af stenkol 235.000 tunnor. Vid bruksoch bergverksrörelsen voro använda 22.427 arbetare. Kollegium anför 6 olycksfall som inträffat, hvarigenom tre personer biifvit dödade och tre skadade, men har infordrat ytterligare up pgifter i il om dylika olycksfall som om de olika slag I af rörelsekraft som begagnars. Under året hafva 18510 mutsedlar utfärdats, 197 å nya uppfinningar och 1313 å förut arbeade ställen. Siifver-utinyntnvingen. TTT 4 ;, AA Pn oa RA