Aftonbladet – 2 januari 1863, sida 3

som råder har börjat alstra oroligheter. Uti Nissi i Messenien hade våldsamma uppträden egt rum och beväpnade röfvare hade gjort ett anfall för att plundra. Röfvareväendet har börjat florera i provinserna och fvarhorder hafva ströfvat fram ända till Athens portar. Regeringen har vidtågit åtgärder för alt återställa den allmänna säkerheten. Öfverbefälhafvaren för nationalgardet i Athen har blifvit afskedad. På hushade varit anslagen en depesch London, hvaruti ti r känuvagafs att Joniska öarne skulle afträdas under det vilkor som inne:altades uti den offentliga proklamation, som utfärdades dagen efter grekiska revolutionen i afseende på fördragens iakttagande och med förbehåll att Grekland väljer till suverän en kandidat eom godkännes af hennes storbritanniska majestät. Afven påstås att Elliot skulle söka hos Porten utverka en utvidgning af Greklands gräns. Militärpartiet har för närvarande öfvervigt. Uti Lepanto har Botzariz segrat öfver Rufos. Mangninos har blifvit besegrad af Grivas, och även Diamantopulos har ej blifvit vald. JONISKA ÖARNE. Dessa öars befolkning är nästan enhälligt slämd för prins Alfred. Blott de yttersta radikalerna öra ett undantag härifrån Dessa sälta sig nu emot föreningen med Grekland fastän de i åratal högljudt yrkat derpå; ty de befara att förlora sina beställningar säåsom parlamcutsledamöter och municipalråd. Dessa befattningar hade al lolket bhfvit anförtrodda ål dem som urbtat på föreningen, hvilka åter hade utört denna roll blott så länge, som de ivwkl:, heten ansågo unonen omöjlig. Nu äro de än shga för att möjligen förlora sina fjonster Och söka bekämpa prins Alfreds val under förevändning att England skulle begagna denne prins för att återhåla grekerna från hela nationens älsklingsid, att utvidga sitt område. Äfven de konservativa tjeustemännen äro emot föreningen emedan de skulle förlora sina embeten och ej kunna vänta alt öarne, när de upphört älven att till namnet vara republik, skola behöfva så många vigtica embetsbe i fattningar. Korfus invånare hysa atvon stora; I farhågor för att förlora de betsdli larne af brit Cnas och lottans vis vv derstädes, samt i stället drabbas al otek lands drygare beskattning. AMERIKA. ut en korrespondens från Newyork of 13 Dee. meddelas uppgifter I 9 ve krigshändelser, so 00 .ut Fredriksburg. Unioaslärens öfver af Roppahonnock börjudes I går på mot nen och redan aftoren samma dag Fredriksburg met ringa förlust erötradt af unionstrupperna. wellaa don 10 och 11 höllos ponio rv r p. och den 12: klockan 5 på sonvtördes tre at dem till staden. 20 när ning öppnade fienden pontomtererna och nödgu med sitt arbete. Derefter opp .a noner af vårt artilleri sis etd och kanonaden besvarades afrebelierna att de lyckades göra oss synnerlig sko Staden sattes snart på flera ställen i t af våra bomber. Man försökte dereiter att fullborda pontonbroarne, men hindrades deruti af de liendtliga ekarpskyttarne. Slatligen öfverfördes 100 frivilliga uti små båtar till andra stranden. De fördrefvo skerpskyltarne, togo en del af dem till fånga och möjliggjorde sål des pontenbroarnes fulibördande. Derefter besattes staden, sedan fienden blifvit förjagad derifrån och dragit sig tillbaka inom sina förskansningar på ce höjder som draga sig amfiteatraliskt omkring södra sidan af. Fredriksburg. Påtvgligen önskade de att blifva angripna idenna ställning, som var den gynsammaste de kunnat välja. Under tiden hade äfven general Franklin, omkring 3 eng. mil nedanför staden, slagit broar öfver floden, utan att röna mycket motstånd. Han öfverförde dock ej sina trupper förr än han erfarit att staden var i våra händer. Äfven våra kanonbåtar besköto rebellerna ungefär 15 engelska mil nedanför staden, der de samlat sg till betydande antal. Under den följande natten; blef allt lugnat. Hvad som skett är förespelet till ch bulvaddrabbning, som snart kommer att levereras. Sjelfva bataljen vid Fredericksburg skil. dras som följer: Tidigt på morgonen den 13 Dec. framryckte under stark dimma unionshärens venstra flygel, kommenderad af general Reynalds, från Fredericksburg, och angrep tetellernbs ihfanteri. Fienden ö nade genast från fiera batterier groft art leri en liflig eld. Två timmar sednare fö svann dimman och två divisioner infanteri ongre, o rebellernas bukom staden be na I positioner. Unionstrupperna blefvo tillbakaslagna, men sedan de erbållit förstärkningar. angrepo de fenden på nytt, nen blefvo åter tillbakaslagpa. Derefter fortfor en häf1. tig eld på båda sidorna, ända till nattens! inbrott. Unionsgeneralen Franklin, som komi. menderade på venstra Iygeln, lyckades alt. tillbakaslå rebellerna ungefär en mil. Dessa : angrepo honom derefter, men blefvo tillba-1 kaslagna med en förlust af 400 fångar. Uni-. onstrupperna qvarstennade öfver natten på slagfäliet. Två al deras generaler, Jacksön I och Boyard hade stupat. Rebellerna kastade bomber in uti Fredericksburg ända till kl. 5 om aftonen. General Longstreet kommenI derade rebellernas venetra flygel och försvarade hufvudbefästuipgarne. Gencralerna Fill och Edmonds stodo i general Franklins front. Edmonds I ögra flygel stödde sig på Rappahannock. Den 14 egdoa ingen strid rum. Rebellerna befästade sin ställning. Man entager att 40,000 man unionstfrupper deltogo i sleget den 13. Hela general Lees här tros stå vid Fredericksburg. Eebellerna bafva, tåsom man förmodat, sex befästningslinier bakom staden. Uti nordvestra hörnet af Arkansas, vid Fayetteville, hade en drabbning blifvit utkämpad af general Blunt, som med en styrka af6UOO man intagit ställning sydvestom nämn: de ort, mot en 25,000 man stark rebellhär, som kastar sig mellan Bluuts kår och divisionen Herron, som framryckte till dennes förstärkande. Blunts trupper kämpade med hialta mad mat danna 41 antalet 08 Alan