Aftonbladet – 30 december 1863, sida 2

Följden. häref är att medan alla våra: off -ntliga institutioner under det sistförflutna halfva seklet blifvit utvecklade och stärkta, kan detta på det hela taget svårligen sägas om armån. Visserligen står den i afseende på utrustning och beklädnad långt öfver den norska armån 1814. Den haren. l officerskår, hvars teoretiska bildning torde: Å b ssapet är fåtaligt. .I man voro i ständig tjenstgöring. Jännu icke är upphunnen; medan, omvändt,! Jofficerarne — om ock nu mindre än för nåkunna anses alldeles tillräcklig och hvarå hederskä :sla är en säker borgen för att den ej skall svika. Men både befälet och man-: Ar 1814 hade vi 670 officerare och 1402 unde. officerare; 4500 Nu, då folkmängden är öfver 1,600,000, ha vi en! liniearwe, bestående af 12.000 man gemenskap, och en reserv af 6000 man, med 394 officerare och 1041 underofficerare. Härtill. kommer alt både officerare och manskap nu hafva mycket mindre praktisk öfning än de då hade och än de nu hafva i någon annan europeisk armå, samt att det aldrastörsta antalet af soldater och reservkarlar äro mellan 22 o h 27 år eller i en ålder, då mandomens fulla moraliska och fysiska styrka gra år sedan — äro för gamla för sina platser. Att armens materiel nu är bättre än förr uppväger ingalunda dess försvagande i personalens antal och tjensteduglighet; ty detta är den vigtigaste beståndsdelen i in-: stitutionen. Menniskorna äro mer än de! döda tingen. Har staten tillräckliga penningetillgångar, så kan nödig ma eriel, isynnerhet för en mindre armå, fort anskaffas vid industriens nuvarande höjd. Men att! bilda soldater och befäl fordrar oundgäng ligen längre tid och får derföre icke uppskjutas. Sedan Morgenbladet erinrat om Nordame-. rikas exempel och att man icke numera kan hysa något hopp om en evig fred, fortsätter det: Det är fördenskull i sin ordning att armåkommandot, regeringen och konungen ha varit betänkta på att afhbjelpa vårt landtförsvars brister. Derföre är för det nu samlade stortinget framlagdt ett förslag, hvars ändamål är att utan ökniog i utgifterna för! armån göra den starkare till antalet, förskaffa den mera öfning och så sammansätta den, att den kommer att bestå af föreirä-! desvis äldre och mognare folk. För detta ändamål föreslår regeringen att soldater, som ha tjentijliniearmåns infanteri och artilleri i 5 år eller 7 år i kavalleriet, skola stå qvar ytterligare 5 eller 3 år i linien och utgöra dess förstärkningsmanskap i krig; således skulle de ej kunna inkallas till tjenstgöring annat än vid krig eller när! krig förestår. Armåns styrka skulle sålunda i fredstid blifva densamma som nu, eller 12.000 man, men vid utbrytande krig skulle den få en förstärkning af 9000 af det bäst: öfvade och mest kraftiga manskapet mellan 27och 32 års ålder som landet eger. Den komme sålunda då att utgöra 21,000 man samt att bestå af ett jemförelsevis vida större , antal fullt utvecklade och öfvade soldater. Vidare föreslår regeringen attvärfningen skall afskatfas och att det till linietrup-! pernas infanteri utskrifna manskap skall turvis inkallas till garnisonstjenstgöring under en tidrymd, som vid vanliga omständigheter ej! må öfverstiga 6, och aldrig 8 månader. Utom rekrytskolan och de årliga öfningarnaskulle ! härigenom hvar infanterist komma att ge i nomgå en garnisonsskola af 6-8 månader, hvilken tid skulle begagnas till att lära ho) nom såväl bruket af hans vapen, som andra! för en soldat nödiga saker, äfvensom att! gifva honom någon boklig undervisning, men framför allt till att bibringa honom den mi-! litäriska disciplinen. Öfver detta förslag har stortingets militär: komit afgifvit sitt betänkande, hvilket efter julen skall föredragas i iinget. Komitens samtliga ledamöter äro ense om att liniearmån bör förses med en förstärkning af 9000 man; men under det att militära leda: möter gilla det af regeringen föreslagna sät-. tet, vill komitns majoritet, att bland de liniesoldater, hvilka uttjenat sin tid, endast: två årsklasser eller 4500 man skola uttagas,! samt att de öfriga 4500 skola tagas afliniereserven. I denna skulle folket då tjena i 5 år, hvarefter de skulle öfvergå till krigsförstärkningen och qvarstå 2 år i denna. På det kungliga förslaget om de värf-, vade truppernas aftskaffande vill komitens! majoritet ej gå in mer än till hälften; den! föreslår nemligen, att de värfvades antal; skall inskränkas till 1000 man samt att. det utskrifna manskapet, sedan det genom j gått rekrytskolan, må kunna inkallas till gar-nisonerna under en tidrymd, som i fredstid ej må öfverstiga 6 månader och hvars längd ! för öfrigt må bero af stortingets anslag. l: Efter denna redogörelse yttrar Morgenj; bladet, som sjelf gillar den kungliga pro-; positionen, att det tror denna hafva utsigt( att vinna mera sympati inom stortinget, än! komitåns förslag. I Konungen har i dag hållit konselj. — Herrar fullmäktige i rikets ständers bank hafva utnämnt och förordnat till kontorsskrifvare i banken: den 18 sistl. September: e. o. kanslisten W. Malm, och L ) J E q 1 4 l Il T,