Aftonbladet – 20 december 1862, sida 2

— Hos slatsutskotlet, der i går plenisammanträde hölls både för och eftermiddag till låogt ia på qvällen, afslutades behandlingen af inkomstafdelningens förslag till utlåtande i anledning af rikets ständers revisorers berättelser för åren 1860 och 1861. Debatterna lära stundom varit ganska lifliga och föranltedt till å:skilliga ganska vigtiga förslag. Till några af dem torde måhäöda framdeles återkomma. Nu inskränka vi 083 till omförmälandet af et beslut, som åsyftar en onekligen ganska väsendtlig förbättring i statsförvaltningen. Beslutet, som lärer vara enhälligt, afser nemligen rättigheten att vid penningeremisser för statens räkning hädanefter få begagna s. k. postremissvexlar. Utskottet har tillstyrkt att rikets ständer måtte hos K. M. anhålla, att de genom kongl. förordningen den 9 September 1847 meddelade föreskrifter, angående vederbörande embetsmyndigheters skyldighet att vid penningeförsändningar begagna anvisningar af rikets ständers bank och dess lånekontor, erhålla sådan utsträckning, att det må vara allmänna verk och inrättningar samt myndigheter, som ega fribrefsrätt, tillåtet ett, der sådant utan särskild kostnad eller olägenhet kan ske, vid penningeförsändringar begagna postremissvexlar utgirna af bankinrättningar; som K. M. oktrojerat, äfvensom af deras direktioner behörigen bemyndigade kontor, samt ställda att vid uppvisandet å den ort, dit vexeln skall algå, betalas till den person eller myndighet, till hvilken vexela är afsedd att öfversändas; dock under vilkor, att i fråga om penningeförsändningar emellan sådana orter, som afses uti ofvanbesörda kongl. förordning, rikets ständers banks och dess lånekontors anvisningar böra begagnas. En annan fråga, som äfven utgjort föremål för öfverläggning och framkallat en särdeles liflig diskussion, har gällt de besök statsrevisorerna, synnerligen under de sednare åren, gjort i en mängd sllmänna verk och inrättningar inom och utom hufvudstaden. Utskottet, som icke synes dela revisorernas åsigt om lämpligheten och nödvändigheten af dessa besök eller hvad dervid åtgjorts, ska!l hafva beslutit anmärka det förhållande, som vid revisionsförrättningarne alltmer vunnit insteg, att nemligen revisorerna understundom väl mycket i detalj ingått i granskning af förhållandena vid en del af de ställen revisorerna besökt, synnerligast derför att den sålunda företagnoa detaljgranskningen mången gång föranledt till framställgar, dem utskottet ansett ligga utom gränsen för den instruktion rikets ständer för revisorerna utfärdat. Denna deg har utskottet äfven justerat sitt utlåtande. angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid som förflutit sedan början af sistförflutna riksdag. Utskottet som, lika med hvad revisorerna under de 3:ne sednast förfl.tna revisionerna sammanslämmande yttrat, funnit hrr fullmäktige i riksgäldskontoret hafva med synnerligt nit och ospard möda fullgjort sina åligganden, lärer ansett sir, utan hinder af de anmärkningar som i afseende å åtskilliga af fullmäktige handlagda lånetransaktioner blifvit framställda, böra tillstyrka att fullmäktige måtte undfå full decharge för sina åtgärder och beslut. ———