Aftonbladet – 20 december 1862, sida 2

DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Bondeståndets inbjudning att förena sig i dess beslut angående regleringen af presterskapetsinkomster antogs, sedan frih. R. Cederstr m dervid gjort en kortare anmärkning, men icke ville motsätta sig bifall. Derefter föredrogs ckonomintskottets betinkande n:o 7, afstyrkande af hr Stjerasvärd väckt motion om dels öfverlemnande till K. Maj:t af hans förslag till landsförsvarets ordnande, dels förändradt tillsättande tillsvidare af regementschefer m. fl. befattningar. Hr Sijernsvärd hade väntat att krigsministern nu, liksom vid föregående tillfällen; då hans förslag förevarit, skulie komma tillstädes, emedan han ämnat interpellera honom. Uppläste derpå ett längre skriftligt anförande, hvari han sökte bemöta utskottets behandling af motionen. Hade icke kunnat vänta något innat under nuvarande representationssätt, men ville endast anföra sin mening för att framtida forskare måtte se huru ärendet behandlats i denna representations såsom han huppades sednaste period. Ansåg utskottet hafva handlat orätt, då det företagit motionen innan den blifvit tryckt, för att så mycket hastiare affärda densamma. Utskottet borde äfven hafva rådfört sig i saken med statsutskottet: Prisade vidlyftigt sina förslag, hvilka förut Llifvit.gillade af de begge folkvalda stånden, och anmärkte att ekonomiutskottet a es hafva sväfvat i okunnighet om hans. sedn förslag till organisation af landtförsvaret. Citerade långa stycken ur sina förr hafda yttranden i frågan vid föregående riksdagar. Om man får tro tidnin: garnes uppgifter (hvartill talaren förklarade sig i allmänhet sakna anledning) hade man i Norge varit sysselsatt mel att ombilda infanteristyrkan enligt huns plan. Ansåg att förslaget bordt at ständerna öfverlemnvas till K. Ma:jt, såsom den andra statsmakten; till konungen enskildt visste ban sig väl kunna öfverlemnpa detsamma, så myc ket mera som han förr gjort sådant. Från K. Maj:t kunde då förslaget remitteras till s kunnige mäns behandling. Beträffande 2:a punk ten ansåg han sin hemställan vara nödig, huf. vudsakligen enär vissa kårer höllo på att rcorganiseras. Tal. ville icke yrka någon bestämd åtgärd, utan öfverlemnade saken helt och hållet till ståndets afgörande och slutade med anförandet af en liknelse om huru ett sädeskorn slutligen skjuter brodd och uppväxer. Likaså ansåg tal. i en framtid förhållandet skola bli med de ideer hån framdragit. Hr af Klint genmälde den förre talaren, ehuu han ansåg att tystnad måhända varit det lämpligaste. Det vore nu icke fråga om hr Stjernsvärds förslag hade något. värde, men hela formen att inkomma till K. M:t med något, som ständerna ej godkänt, vore orimlig. Att motionäten ogillade utskottets behandling af motionen mäste tillskrifvss hans författareegenkärlek. Om äfven K. M:t fästade något afseende vid förslaget, skulle alla under riksdagen inkomna projekter i samma riktr i dit öfrerlemnas för att tillställas landtförsvarskomiten, hvarigenom mycken tidsspillap upp:tode och riksdagen onödigt förlängdes. -Hvad:2:a punkten beträffar, bestreds icke att hvarje enskild tjensteman bör