STOCKHOLM den 17 Dec. Inom trenne stånd har man i dag syssel. satt sig med den kongl. propositionen rörande äktenskap mellan medlem af svenska; statskyrkan och mosaisk trosbekännare och I har detta förslag, som redan förut blifvit af: bondeståndet antaget, nu blifvit godkändt af ridderskapet och Adeln samt borgarståndet, och derigenom upphöjdt till lag, oberoende af den återremiss, som presteståndet beslutat. Hos ridderskapet och adeln föreföll 1 ämnet en lång diskussion, under hvilken justitie statsministern friherre de Geer, lagutskottets ordförande grefve E. Sparre, hr v. EhrenIeim och grefve K. Hamilton uppträdde med yrkande af bifall till förslaget, hvaremot åt;skilliga andra talare yrkade, icke afslag, men återremiss, för att få åtskilliga ändringar och tillägg gjorda i lagen, med afseende på lysningens verkställande genom civil auktoritet, formen för skiljsmässa, frågan om bar. jnens uppfostran m. m. Vid anställd votej ring utföllo 8? röster för bilall emot å8, som yrkade återremiss. Inom presteståndet var äfvenledes en vidlyftig debatt, under hvilken hufvudsakligen I kyrkoherden Otterström, biskop Björck, projsten Ljunggren, doktorerna Säve, Sandberg och Gumeelius uppträdde för förslagets häfvudprincip, om ock med flera anmärkningar mot detaljerna; hvaremot i motsatt syftning! :förnämligast uppträdde biskop Annerstedt,! domprostarne Björling och Sundberg, dok-: for Rundgren och prosten Runsten. Å bå-; da sidorna förenade de sig dock uti att yrka återremiss, och äfven de som skarpast uppträdde mot förslaget, såsom doktor Rund gren, ansågo sig dock böra afstå från att yrka direkt afslag. Kyrkoherden Ötterström var den ende, som yrkade direkt och obetingadt antagande at förslaget. En särskild episod föreföll i presteståndet, i det doktor Rundgren med blid stäm ma, men med mycken bitterhet i orden apostroferade -borgareståndet det nämnde stånd, sedan en ledamot f it alt ståndet skuile enhälligt antaga laget om mosaiska trosbekännares valrätt, för att derigenom uttrycka sitt ogillande af presteståndets beslut i ämnet, hade enhälligt omfattat en i omedelbart sammanhang med nämnda framställning gjord proposition, hvilket opinerande talaren ansåg innebära ett otill: ständigt tilltag. I I borgarståndet uppträdde blott en enda taI are mot .örslaget, nemligen hr Beronius, hvars yttrande emellertid föranledde en mängd andra t.lare att uppträda, ehuru en i egentlig debatt icke kunde uppstå,då me i nipgarne inom ståndet uti ett dylikt ämne icke äro delede. Vid framställd proposition å förslaget hördes ett enhälligt ja och hr Beroniu3, som stod ensam om gin mening, fann sig icke föranlåten att äcska en votering. I I samma stånd har den kongl. skrifvelsen aögående tulltaxan gifvit anledning till ganska skarpa anmärkningar mot chefen för finansdepartementet med anledning af det sätt hvarpå han ansett lämpligt behandla denna fråga. Det måste anses såsom ganska märkligt, att under den debatt, söm bär: om fördes, regeringens tramställning och förforingssätt unerstöddes endast af hrr Ekelund och Hesselgren, af hvilka den sistnämnde lyckönskade sig deröfver alt fil. Gripenstedt tu insett behofvet af att stadna på den bana han förut fullföljt i afseende på tullagstiftningen och att måhända deri Jåge ett erkännande att hans föregående tillgöranden ej varit så välbetänkta. Det skulle svårligen kunnat af någon bättre ådagalägs gas, att frih. Gripenstedt genom tullfrågans behandling kommit i en skef ställning till sina egna föregåenden än som skedde genom beffenheten af det bifall han sålunda rönte. ir Malmsstens anförande till statsrådsproto kollet rörande utförselsförbudens afskaftande fann deremot det amplaste erkännande från ståndets i dessa ämnen mest insigts-. falla medlemmar. 4 De öfriga ståndet ha i deg utan diskilssion remittcrat de i förra plenum bordlagda kongl. proj ositionerna och skrifvelserna. 4 — Bondeståndet har i dag, på förslag af Erik Ersson från Gelleborgs län, beslutat genom en deputation, bestående af en ledamot från hvarje län, uppvekta chefen för statens jernvägsbyggnader frih. Ericson för att upp: mana honom att ännu någon tid fortfara tned ledningen uf jernvägsanläggningarnt. j å