Aftonbladet – 13 december 1862, sida 3

Om gymnastik-inrättningar I hufrudstaden. Motion af hr S. E. v. Hofsten. Man börjar allt mer och mer inse den enkla sanningen, att i samma mån som nutidens bildning fordrar af ungdomen ansträngningar i läsväg, i samma mån måste man använda en motvigt, som förhindrar stillasittandets menliga inverkan på under utveckling varande kroppar. Den pedagogiska gymnastiken, vapenföring Och exercisöfningar kunna samfäldt betraktas som en lämplig motvigt, hvilken, utom dess fördelaktiga inflytande få ungdomens kroppsliga utveckling och helsa, äfven bidrager till att uppehålla dess själskraft; ty kropp och själ äro beroende af hvarandra. Enligt min föreställning är det dock bättre att J drifva gymnastiska öfningar med skolungdomen, än att göra det under särdeles ogynsamma förhållanden; ty för skolgymnastiken är af hufvudsakiig vigt, om det är möjligt, att ordna dessa öfningar så, att såväl eleverna som deras målsmän och skolornas styrelse dermed äro belåtna. Det största hindret för de gymnastiska öfningarnes allmänna och ändamålsenliga tillämpning vid ungdomens undervisning här i landet är nu, att ehuru antalet skolor, äfvensom antalet elever vid de flesta af dem, under sednare tider oupphörligen vuxit, har man dock, vid nödiga läro byggnaders uppförande, jemförelsevis sällan tänkt på att i, eller t förening med dem anlägga gymnastiker. Följden är nu dels, såsom t. ex. i Stockholm, att många skolor mste sända eleverna till aflsgset belägna gymnastiker för att öfvas under tider, som ofta äro olämpliga; dels att skolor, hvilka ej ega gymnastiklokal och äro belägna i stöder som sakna allmänna gymnastiker, måste på ett ofullständigt sätt tillämpa gymnastiken 1 hänelse en förordning skulle absolut föreskrifva isöfningars förening med kroppsöfningar vid alla skolor, utan afseende på om de vanliga skolrummen äro för små eller i annat fall otjenliga. Om en stad har endast en skola, så bör dess gymnastiksal vara anlagd i förening med eller i närheten af skolhuset; men om en stad kar många skolor, så bör man i allmänhet vid uppförandet af nya lärobyggnader ej anlägga gymnastiksalar i dem, utan särskilda gymnastikhus böra uppföras å sådana punkter, att många skolor lämpligen kunna begagna enlokal. Härigenom uppkommer en betydlig besparing i anläggningskostnad, särdeles om man vill att ungdo men under vintermånaderna skall hafva ej endast egentliga gymmnastik-, utan äfven exercisöfningar, hvilkas fullständiga drifvande förat: ter att lokalen skall vara betydligt stor och närmast liknarde ett exercishus. Hvarje statens läroverk eller skola bör hafva ett anslag till gymnastiklärarens aflöning samt ett till underhåll af redskap m. m., och hvarje privat skola bör hafva utgifter för elevernas fysiska uppfostran; om nu dessa medel gå ifrån t. ex. Så 10 skolor till en gymnastikinrättning, så bör i allmänhet ett bättre resultat erhållas än om summan delas på lika många ställen. Om gymnastiska och exercisöfningar allmänt skola drifvas vid Stockholms läroverk och skolor, så eger denna ungdom, utgörande omkrin; 5000 ynglingar och gossar, endast att tillgå några Jå för gymnastik inredda salar, af hvilka tvenne hufvudsakligen afse andra gymnastiska ändamål än skolornas behof och de öfriga tillhöra särskilda skolor. Brist på inrättningar såväl till organisation som belägenhet, hulvudsakligen afseende skolungdomens i hufvudstaden fysiska uppfostran samt att olika skolors ungdom i möjligaste mån sammanföres och ej isoleras från hvarandra; inrättningar som, utom det gymnastiska ändamålet, äfven kunna bidraga till att minska afståndet mellan mer och mindre väl lottade folkklässers barn genom gemensamma öfningar, denna brist föranleder mig vördsamligen föreslå: att i Stockholms stad anläggas följande gymnastiker för elementarläroverkens, folkskolornas och privata undervisningsverkens elever: En på Södermalm, En i staden mellan broarna, En på Ladugårdslandet, En på Kungsholmen. Lämpligaste belägenheten för dessa gymnastiker bör bestämmas med afseende å belägenheten af hvarje stadsdels skolor. Dessutom antages att ett betydligt antal skolungdom kan erhålla undervisning vid gymnastiska centralinstitutet. Beträffande storleken å förenämnda 4 gymnatikhus anser jag en lämplig modell förefinnas i kongl. flottans å Skeppsholmen belägna exercisnus, hvars längd är 175 fot, bredd 44 fot samt höjd i midten 17 och vid sidorna 14 fot. I en