Aftonbladet – 13 december 1862, sida 2

STOCKHOLM iden 13 Dec. onblieck. Man för bevittna huruledes det riksstånd, der det vore förklarligt och förlåtligt om gamla fördomar hade sin djupaste rot och längst fortle!de. och till hvilket man kunde förmoda att de stora civilisationsoch humanitetsiderna skulle sist nedtränga, — man får bevitina, säga vi, huru detta stånd gör sig en äva af att gå i spetsen för reformer, som innebära en tillämpning af dessa ider och huruledes det så att säga släpar med sig det genstörtiga presteständet, som eljest gör anspråk på att par prÅförence representera upplysningen, och hos hvilket man framför allt borde vänta att få höra fördragsamhetens och kärlekens religion predikas. Vi ha i dag att omförmäla en ny erfarenhet i detta afseende. Bondeståndet har, utan att ens bordlägga utlåtandet för andra gången, nästan enhälligt bifallit det kongl. försluget till lag angående giftermål mellan kri: och mosaisk trosbekännare. Ingen enda af ståndets ledamöter bade något att invända mot förlaget i allmänhet och blott en, nemligen Lekberg, hade några betänkligheter med anledning deraf, utt intet fanns iförslaget stadgadt huru tillgå skulle vid upplösning st sådana äktenskap som de ifrågavarande. Det genmäldes emellertid af Rosenberg under bland ståndets ledamöter, alt här vore fråga om en lag huru öktenskep skulle ingås, j om en lag fö äktenskupsskilvad, och att i nämnda af seende den allmänna lagens stadganden väl finge gälla intill dess erforenheten visat om kild lag vore derför behöflig. för bondeståndet iså hög grad hedrande Het lemnades derefter, säsom vi redan nämnt, så godt som aldeles enhälligt. Frän dagens pleniförbavdiingar förtjena föröfrigt omförmälas, att bondeståndets inbjudning om tillsättning at ett särskildt utskott för behandling af alla motioner rörande lementar och folkskolefrågorna blifvit bifallen al borgareståndet, men med 59 röster mot 39) afslegen at adeln, likasom förut af presteståndet. Nu stå alltså två stånd mot två i denna fråga, som följaktligen kommer att med rikets ständers rätt efgöras af konstitutionsutskottet. På riddarhuset bar grefve Platen i ett varmt anförande bemöst hr Lilliehööks motion att anslagen till linieoch skärgårdsflottornas öfninger icke skulle särskildt för hvardera bestämmas, uten i en summa ställas till K. M:ts disposition. Grefven ådagalade med öfv nde skäl betydelsen för vårt land af rdslörsvaret och vigten deraf att den icke alliför stora andel af öfnivgsanslaget, som blifvit för skärgårdsvapnet begärd, också blelve för detsamma an vänd. Borgareståndet har omständligt debatterat bankoutskottets utlåtonde angåcude decharge för fullmäktige i banken. Till mera pikanta visoder i förhandlingen torde kunna räknas hr Stråles såsom os3 synes välbefogade anmärkningar deröfver att en rik bank skall varna fobriksidkare, eåsom genom imnehafvan det af Tumba bruk blir händelsen, och öfver det ganska besynnerliga förhållande, att fullmäktige, som ha ibland sig embetsmän, atfärsmän och fabriksidkare, skola uppdraga åt en teologie doktor och kyrkohsrde ihufvadstadoen att vara disponenvtdirektör på umba, en befaitningz som hr Stråle ansåg , förenlig med denne fullmäktigs hut sakliga kall och ställning. Det genmäldes visserligen af herrar fullmäk2e i ståndet att nämnde teologi. doktor — hr Nordlund — med noggrannhet och omsorg fullgjort sin disponentbefaltning, men hr Sträle genmälde att han vildeles icke yttrat sig om huru befattningen blifvit skött, utan blott uttalat sin förvåning öfver all den blifvit skött af en pera I nämnde ställniog, hvilket väl hjert visar buruledes vårt presterskap, i stället att sna sig åt sitt heliga kall, sköter ?den ene sin köpenskap, den andre sin afvelsgård?. Några kongl. propositioner ha i dag blitvit till stånden aflemnade; Såsom mera inmärkningsvärda torde kunna anses den om 100.000 rdrs anslag till experimenter ned pansarplåtar af svenskt jern och rett ade kanouer af gjutet jern, den om uppåtande åt Götebores museum af statens gande hälft i ostindiska kompaniets hus i mnde stad, samt den om en ny mantalsörerdning. Afven aflemnades skrifvelser örande tulltaxan och om Baggensstäkets pprensning (som icke blitvit af K. M:t tilltyrkt.)