Aftonbladet – 12 december 1862, sida 2

RIKSDAGEN. ONSDAGENS FÖRMIDDAGSPLENUM. Prosteståndet. Sedan ståndet bifallit bankoutskottets mem. n: 7, tillstyrkande decharge för htr bankofullmäktige, fortsattes behandlingen af de hvilande förslagen till grundlagsförändingar, hvarvid 10:de punkten, angående uppskof i riksdag blef utan diskussion, men medelst genast begärd votering, förkastad med 20 röster mot19. — Mot detta beslutreserverade sig kyrkoh. Otterström, och med honom instämde dr Söderberg, prosten Melen m. fl. 11:te punkten, angående ridderskapet och adelns representationsrätt. rof. Oarlson yttrade sig för afslag, hvarom prosten Tegner i hufvyudsaken instämde ; på derom gjord prop. blef punkten afslagen. 13:de punkten, angående vilkor för valrätt i stad, afslogs likaledes utan diskussion. ad punkten, angående vilkor för valbarhet i stad. Biskop Annerstodt ansåg grannlagenheten fordra uppskof med denna fråga tills borgareståndet hunnit derom yttra sig, men efter dr Santbergs anmärkning, att den äfven rörde prfestcståndet, besvarades propositionen om uppskot med nej. Dr Sondån begärde då ordet och yrkade bifall. å det ej med denna fråga skulle gå som med 0:de punkten. Dr Rundgren fann ej skäl att bifalla, då för slaget ej afsåg att medgifva riksdagsmannarätt åt någon som saknar den, utan blott bereda så dana, som förut ega den, tillfälle att komma in i annat stånd: Proster Tegnår ansåg borgareståndet redan ha frångått ståndsprincipen. Detär ej mera något borgar:utan ett medborgare-tånd; och då der redan finnas så många samhällsklasser representerade, hvarför skulle ej då äfven en prest kunna dit inväljas. Biföll förslaget. Kyrkoh. Otterström tyckte att, då man påstår att presterna representera kyrkans intressen, dess: borde befrämjas om en prest komme in i bor garståndet; han tog ju sina grundsatser med sig och skulle således äfven der tjena presterskapets sak, Förordade förslaget på det varmaste. Dr Säve röstade äfven för bifall. Då mar vet att städerna ofta råka i förlägenhet om en riksdagsman och nödgas förena sig med en an nan stad, vore det ju skäl att tillåta dem välja en prest. Riksarkiv. Nordström anmärkte att den frågan ej fanns besvarad, huruvida en adelsman, som blefve vald till borgareståndet, mot lagens stadgande egde rätt afsäga sig eller nödgades antaga valet, om han än ville begagna sin familjerätt att uppträda på riddarhuset. Prof. Lindgren ansåg svaret på denna fråga finnas i följande mom., der det står, att om en person väljes till flera stånd, eger han sjelf be stämma sig för ettdera: Dr Sandborg förkastade förslaget. Ville blott tillägga att borgareståndet såsom sådant, ehuru ej mera ett rent borgerligt element, ingalunda vore sprängdt, utan blott i sig upptagit analoga elementer. Att dess karakter är bevarad, bevi sas deraf att en prest, om ock husegare, ej kan väljas, ej. heller adelsman, så vidt han ej är industriidkare. Borgareståndet hade dessutom cj unnat presteståndet förstärkning af skollärare och läkare, hvadan ingen förbindelse att visa någon: liberal erkänsla förefanns. Häruti in-. stämde prosten Tellbom, biskop Anjou m. fl: Vid RR votering föll förslaget med 26 röster mot, Å 15:de punkten, rörande villkoren för valbarhet tillriksdagsman, anhöll biskop Annerstedt om afslag ; å samma skäl som för föregående punkt. Prof. Cårlagn skulle velat lemna sitt bifall, men an. såg det ej löna mödan, då frågan i annat stånd är afslagen. Dr Säve farn det myckna ordan det om ständsprincipen visa brist på god vilja och förutseende. Kunde dock ej bifalla, emedan antalet af dem, som ur andra stånl finge inväljas, ej vore bestämdt, hvarigenom många missförhållanden kunde uppstå. Riksarkiv. Nordström; Det är vissa stora samhällskattegorier, som representera vissa stora samhällsintressen, De som tillhöra dessa kattegorier böra der söka sina representanter och ej ingå på andra, som derigenom skulle blifva talrikarerepresenterade än konstitutionens grundtanke medger. Det kunde bli för många om vissa intressen, för få om andra. Om t. ex. presten vore valbar till borgareståndet och bonden till preste ståndet, kunde ett öfvervägande antal prester bli valde, hvarför, så länge ståndsförfattningen finnes qvar, denna skulle rubbas genom förslagets antagande. På derom framställd proposition blef punkten afslagen. Angående 16:de punkten, om fjerdeparts res i Falu bergslag rätt att till riksdagsman välja person som innehar beställning i rikets tjenst, Ake sig helt kort biskop Annerstedt cch dr undgren för afslag samt prof. Carlson och riksarkiv. Nordström för bifall, hvarefter vote ring anställdes, då förslaget antogs med 25 rö-; ster mot 24. Häremot reserverade sig biskop Annerstedt m. fl. I tear dd BR LE rt gt i i :