än frågan ett annat utseende. Deribland var rnämligast att man nu hade att vänta ett representattonsfrelags bygdt på sådana ana att man tacksamt borde mottaga det och ej söka lägga något hinder i vägen för dess framläggande. an borde låta ansvaret komma att falla på dem, som sökte att motarbeta detsamma. Eör sin del ansåg talaren sig gagna reformens goda sak och fäderneslandet, då han förordade förslaget. Hölmlin, Hultman, Sköldberg, Almqvist, Rundbäck, Sven Nilsson från Kristianstads län, Pehr Pehrsson, Hörnfelt, Håkan Nilsson, Ng Johannes Nilsson från Gefleborgs län, Olof Nilsson från Westerbotten, Jonas Christoffersson, som likväl tillkännagaf att han förat hyst betänkligheter mot förslaget, Olof Olsson i Oleby, Anders Pehrsson från Nerike, Olot Olsson: och. Tjernlund talade för bifall. Eric Carlsson talade för afslag. Vid slutet af förhandlingarne uppträdde Medin ånyo sam; upptog till besvarande åtskilliga argumenter, scm blifvit framställda från motsidan, tilläggande att om frågan behandlats för 8 dagar sedan, skulle sannolikt icke benägenheten för förslagets antagande varit så stor som nu, eller resultatet blifvit detsamma. Sista veckan hade medfört betydliga förändringar i tänkesättet; men framtiden skulle komma att ge utslaget. Medan talaren nu hade ordet sade han sig äfven vilja tillkännagifva att, till följd af den starka opinion, som uttalat sig i ståndet, han ej ämnade bezära votering. Då proposition framställdes om förslagets antagande hördes ja vara mycket öfvervägande, ty endast några få nejrop förspordes. Rättelse. I referatet från lördagens aftonplenum i presteståndet af dr Söderbergs yttrande står: ty man f.rdes till dessa yrken c bör vara: födes.