Aftonbladet – 8 december 1862, sida 2

a hade a i Frölunda vägen till Burgården. Vi vänta närmare upplysningar i denna högst besynnerliga historia. Brof från London. (Från Aftonbladets korrespondent.) Den 1 December. innehåll: Den grekiska frågan. — Attentat mot kejsar Napoleon. — Engelska boxen och: sista striden om chempionbältet. — Återblick på svenska utställningen. — Sven:ka trof:er. — Jern och malmer. — Pro fessor Erdmans geologiska karia och utstältning a granit och marmor. — Åkerlinds och Ringners ka kelugnar — Höganäsbolagets artiklar — Diverse in dustriartiklar. — Und ngsapparaterna — Punscl och tobak. — Stilles kirurgiska instrumenter. — fa ron Wredes fysikaliska instrumenter. — Byströms px rometer. — Klintins och Walkers logger. — Linde roths och Kullbergs kronometrar. — Mollbergs kro nom terbalancer. Under den förflutna veckan har helt na turligt samtalsämnet inom alla kretsar varit den grekiska frågan. Sålänge ännu endas prinsen af Leuchtenberg, erkehertig Max:mi tian, grefven af Flandern eller prins Augus af Sverge (ty äfven han har under den sed nare tiden ifrågasatts) ansågos som kandi dater till Greklands tron, rådde en skenba: likgiltighet inom engelska pressen, men ju t-dligare det började visa sig, att man Grekland hade sina ögon fästade på print Alfred och ja sannolikare det, blef, att den lediga tronen skulle erbjudas honom, deste lifli are började man diskutera frågan hu ruvida det vore i öfverensstämmelse med fördraget mellan Greklands trenne skyddsmakter, alt en engelsk prins blefve konung af Grekland. En mängd pennor hafva satts i rörelse för att bevisa det nämnde fördra; icke innebär något hinder, men liksom vor man ej fullt tillfreds med sina egna skäl låter man derjemte hvad Frankrike beträtfar förstå, att då England lätit Napoleon (: fritt spel med Bavoyen, bör han också e gång Jåta England hållas. Korteligen, så stor likgiltigheten nyss syntes vara visar de! sig nu, att man ej ogerna skulle se, det prins Alfred blefve vald. Ännu har icke Tuilie risfinxen uttalat sig i frågan, men enligt in gånget telegram från Paris skulle kejsare såsom i går hålla konselj i Compiegne mer anledning af depescher i ämnet från f:a: ska ambassadören i London och från Ie tersburg telegraferas, att ryska kabinette icke ett ögonblick tänkt på att frångå be stämningarne i Londonprotokollet, enlig hvilket hvarje medlem af de tre skyddsmak ternas regontfamiljer skulle vara uteslutn: från Greklands tron. Stundligen ingå en el leriid från Grekland telegrammer om talrit demonstrationer till prins Alfreds favör och -nligt de sednaste har han i Missolonghi oc! Lamia blifvit af folket och auktoritetern: formligen utropad till konung. Det lider också numera ej något tvifvel, att han allmänt blir vald, och man kan ej anvat är med spändt intresse emotse de närmaste följ derna deraf för så vidt valet accepteras. Sedan Orsinis attentat hotade att göra et slut på kejsar Napoleons mission och föran ledde denne att förespegla Italien en sto och fri framtid, har han fått regera i tem lig säkerhet för mordanläggningar, men de: vill nu synas som skulle italienarne, retad: 2enom Napoleons ihärdiga ockupation a Rom, ämna belräda sin garala bana för at imdanrödja honom. Rykten hafva nemliger några dugar varit i omlopp i London om e nyligen upptäckt komplott emot Napoleon: lif, en ny krutkonspiration. Man har just e, velat sätta någon tro till dessa rykten, me; då Times för i dag gjort dem till ämne fö en ledande artikel, kan man med temlig viss het antaga, att de ej äro ogrundade. D: mellertid Times ej meddelat några närmar detaljer och pariseriidnisgarne blifvit eträng ligen förbjudna att tala ett enda ord ord on saken, tänker jag mig möjligheten af att der hemma ännu äro i okunnighet om har: härmed förhåller sig, hvarföre jag i korihe meddelar hvad här blifvit berättadt. Som bekant har Napoleon byggt en ny. magnifik boulevard, och vid-ena ändan u densamma låtit uppföra en kolossal triumfbåge. Denna boulevard skulle, så var de: ämnadt, med stora festligheter invigas på kejsarinnans namnsdag den 15 November öch erhålla namnet boulevard Prince Engene De mest storartade förberedelser voro gjord: stora fontäner byggda och en vidlyftig trivun uppförd för kejserliga familjen, mini strarne och hela hofvet. Plötsligen blet de: emellertid i hög tid upptäckt, man vet ej å hvad väg, att ej endast tribunen och et nära angränsande hus, utan äfven åtskillig: delar af gatan voro underminerade och mi norna fyllda med krut. Meningen var såle des att spränga kejsaren med dess hof oci ministrar i luften, och om denna ohygglig plan kommit till utförande hade naturligt vis tusentals menniskor strukit med. Sak: hålles, som sagdt, så hemlig som möjligt och udningarne hafva hvar och en efter bäst förmåga sökt att anföra skäl för festiighe ternas uppskjutande. Talrika arresterivga sägas hafva egt rum och bland de fängsla de lärer äfven befiana sig en broder til Orsini. Under den förflutna veckan hade men til