Aftonbladet – 5 december 1862, sida 3

kräfva sin goda tid, för så vidt icke hela beskattningsrätten skulle komma att utöfvas i hast och fläng och utan tillbörlig pröfning. Då insänderen antager, att om detta förslag bii nästa riksdag ändock icke skall komma att sammanträ örr än den 15 Janusri 1865, samt att, om det nu väntade representationsförslaget icke då skulle bli definit:vt antaget, detta skulle kunna ske år 1868, så förfaller ju helt och hållet det väsendtligaste argument, som man kbaft att anföra för förändringen, det nemligen, att den skulle påskynda representationsreformen. Hela tidsvinsten i fråga om sakens afgörande skulle vara tre fjerdedels år, och för en sådan torde det näppeligen vara skäl att underkasta sig de vådor, som förslaget, sådant det nu befioner sig, kan anses innebära. Vi underkänna visst icke landtadelns betydelse i förhållande till tjenstoch hofadeln, men vi kuzna icke dela insändarens af gammalt oss kända åsigter om adelns betydelse i allmänhet eller godkänna någonting, som går ut på att konsolidera adeln och bota de i öppen dag liggande refvor, som för närvarande gör det politiska riddarhuset så bräckligt. Det är också ett faktum, som icke kan borträsonneraes, att en stor del reformer gått igenom på riddarhuset fram på somrarne, just då riddarhuset företett nästan endast tomma bänkar. Vi önska och hoppas, att vi vid diskussionen öfver denna sak, specielt inom borgareståndet, må få höra andra och kraftigare argumenter för förändringen, som kunna verkligt öfverlyga dem, som i likhet med oss äro tvifvelaktiga och som äro egnade att försona dem med förändringen, i fall den skulle gå igenom. a