Aftonbladet – 4 december 1862, sida 2

dlC all la ladl ICKE vVOLUt lala om uclalljtraor eller diskutera en frakttaxa, rörande hvilken le flesta saknade nödig kännedom. Man borde stället tala om de principer för taxans uppgöande, enligt hvilka uppdrag borde af regerinsen lemnas åt lokala myndigheter att efter speiella förhållanden lämpa trafikafgifterna, så att å en gång statens intresse, såsom neka gare, befrämjades, och de enskilda landsdelares, det är trafikanternas. Att tillsätta en konite af sakkunniga personer för en fast taxas ippgörande skulle taga alltför mycken tid i anpråk, under det behofvet i många punkter forIrade ögonblicklig ändring. Föröfrigt utvecklales rågot fullständigare de principer, som i vår idning blifvit samma dag framställda i en kort votis om mötet. Grefve G. Posse önskade att en petition, hålen i en Göteborg värdig anda, måtte insändas ill regeringen om hvad man önskar. Föreslog itt petitionen måtte uppläsas. Ordföranden anmärkte, att det ej vore fråga om utt di-kutera den nya taxan, utan blott att frama anmärkningarne emot den nuvarande. Peonen öfverlemnar åt regeringen att handla fter eget godtfinnande. Possessionaten Ljunggren anmärkte, såsom medem af komitån, att man blott velat föreslå 5 rafik-klasser. Man hade med förslaget till taxa lott velat påpeka de vigtigaste artiklarne. Kapten Bery inlade reservation mot för skarpa ittryck. Tal. anmärkte dessutom, att man fätat afseende på transitofarten, ty den nya taxan vore omsorgsiullt utarbetad för längre distanser; ;pponerade sig ej mot ännu större fördelar för ransitofarten. Trodde ej att förslaget borde ryckas, emedan uppskof derigenom skulle åstadcommas. Ordföranden uppläste derefter med de närvaandes bifall ofvannämnda petition till K. M:t, mfvudsakligen af det innehåll att den nu gälande frakttaxan måtte omarbetas i öfverenstämmelse med komiterades bifogade förslag, och att församlingens önskan vore det nedsättningen taxan måtte beviljas genast för hufvudartiklar, såsom jern, trävaror, spanmål. — På ordföranlens förfrågan om mötet ansåg en petition böra afgå, svarades enstämmigt ja. e komiterade utsågos derefter till att aflemna etitionen. Possessionaten Dyrsen anmärkte att je olägenheter, som vidlåda trafiken, ej afsåge jenstemännen, utan taxan. Grefve Posse instämde. Grosshandlaren Levisson protesterade mot den i komiterades förslag inryckta punkten, att fabrikanter, som bo 5—10 mil från jernväg, borde betala lägre afgift. Grosshandlaren P. V. Malm förenade sig med ir Levisson. Grosshandlaren E. Heyman j:r likaså; ville dock åpeka olägenheter i de bestående föhållandena. m man t. ex. lastar en hel vagn, måste man elf eg ir lastningen, hviiket talaren ansåg rättare böra åligga jernvägstjensteminnen. Om afsändaren ej lastar hel vagn, skall hvarje colly vara försedd med ett tydligt utskrifvet namn; ansåg det vara tjenstemännens skyldighet att, liksom på ångbåtar, kunna hålla reda på colliys, märkta med blott initialer. Tal. ansåg vi dare lättnad skola beredas passagerarne, om den brukliga öfvervigten ej egde rum, utan i stället en gifven större vigt bestämdes, öfver hvilken passagerarens gods ej ansåges skäligt kunna stiga. Löjtnant H. Sandeberg ville såsom ledning vid bedömande af fraktpriserna meddela några upplysningar om driftkostnaden å vestra stambanan vid liten, medelstor och stor trafik, tagande här endast i betraktande godstrafiken, då denna bör ställas så, att den srarast möjligt bär sig och man ej blir tvungen låta vinsten på persontrafiken betäcka förlusten på godstrafiken. Talaren hade sett uppgifvet, att jernvägsstyrelsen lemnar allmänheten detaljerade upplysningar öfver verkliga trafikkostnaden; hade de:före begärt sådana genom annan man, men fått till svar att de blott utlemnas till embetsmyndigheter. Skulle de, han nu uppgaf, i någon, och som han i så fall hoppades, ringa mån vara felaktigi, antog han att vederbörande komme att beriktiga dem. Lokomotivkostnaden uppgår vid södra stambanan till 4 rdr 61 öre, blir här att börja med något större, men då civilingeniören GStieler, som konstrverat statens matcriel, förklarat att man möjligen framdeles genom väl orduad trafik kan nedbringa denna till 3 rdr, antog talaren för närmaste framtiden denna summa med 50 proc. förhöjning eller 4 rdr 50 öre. Vagnarne kosta antagligen ej öfver 25 öre pr mil samt lasta 180 centner, således blir kostnaden för 20 vagnar eller 3604: centner pr mil Lokomotiv ...... 20 vagnar å 25 ör Summa 9: 50. eller pr centner ... ... . 0,264 öre öfverbyggnadens slitning 0,005 Summa 0,27 öre pr centner pr mil. Antages vestra stambanan i rundt tal kosta30 millioner, blir ränta och amortering härå efter 5 procent 1,500,000 rår, och denna summa utgår, antingen banan trafikeras eller ej. Samma är förhållandet med underhåll af syllar, stängsel och byggnader, hvilket torde uppgå till belopp af minst 350,000 rår årligen, Kostnaden för trafikbetjening, byråoch ingeniörs-afdelning ökas endast obetydligt i förhållande till trafiken, ty nuvarande belopp, som påräknades utgöra omkring 500,000 rdr, utgår nästan oförändradt eller med endast 50,000 rdr tillökning om trafiken höjes till 10 millioner, och ökas vid 20 millioner centner endast till omkring 650,000 rdr. Ju mindre trafiken, desto oftare tomma vagnar och tillökning i så kallad död vigt. Vid 2 millioner ctr trafik kan vagnslasten endastberäknas till 30 proc., vid 10 mill. till 60 proc. och vid 20 mill. till 80 proc. af full last. Således blir den direkta trafikkostnaden vid 12 mils medeltransport och resp. 2, 10 samt 20 mill. ctr 216,000 rdr, 540,000 rår och 810,000 rdr. Häraf blir ökningen 2mill. 10 mill. 20 mill. Räntor och amorteTIDS vstane nn eerssnent 1500 000. 1500 000. 1500 000. Syllar, stängsel och byggnader ........ 350 000. 350 000. 350 000. Trafikbetjening, byråoch ingeniörkostnad m. m. ... 500000. 550000. 650000. Direkt trafik-kostnad . 716000. 540000. 810000. Summa rdr 2566 000. 2900 000. 3310 000. eller pr ctr pr mil 10,7öre, 2,4 öre, 1,4 öre. Tager man dertill i betraktande att med dessa höga taxor medeltrafiklängden icke uppgår till 12, utan på sin höjd till 6 mil samt vid billiga frakter kommer att vida öfverstiga 12 millioner samt snarare uppgå till 18, blir medelpriset för transport pr mil af årligen 2 millioner ctr — AA öre. 1,6 , 20 , EJ Då nu staten fraktar gods ti!l ett medelpris af 5 öre pr mil, synes häraf bäst häraf nödvändigheten att genom billiga frakter söka höja trafiken för att sålunda få jernvägarne att bära sig, förutan byggnadslusten snart aftager. Icke r man heller frukta att för detta ändamåls vinnande, om så nödvändigt vore, gå några år med förlust. ty vi hafva ju t. ex. ingen inkomst