(Insändt.) Om en ny segelled till Stockholm. Skärgårdsbo imot Skärgårdsbo. , En herre som kallar sig Skärgårdsbo hu för några dagar sedan fått i Aftonbladet in förd en epistel, hvari han förkunnar sin stor: glädje öfver att man ämnar ändtligen sätta verket den gamla planen att göra en farlet för större fariyg vid södra Stäket, hvarme delst Stockholms hamn kommer 5—6 mi närmare hafvet. Undertecknad, som verkligen är skärgårds bo, begriper sannerligen icke huru det ä möjligt att nägon skärgårdsbo, åtminstone från östra eller södra skärgården, kan varv så stor vän afdet arbetet. Efter den plan som undertecknad sett skulle arbetet draga ut minst 2, -år. Jag undrar huru den si; så kallande Skärgärdsboen tänker under der tiden-tå in sina produkter till staden. On han är: hufvudsakligen landibrukare och ha ångbåtslä enhet från sin gård, så går det visst an: för. honom att föra in sitt smör och sio mjölk m. m., men har han fiskvatten utarrenderadt, så lär då åtminstone den in komsten bli klen för honom under arbets åren. Värst skulle det bli för fiskrarne. Huru stor landtpatron Skärgårdsboent än må vara, så måtte han väl ändå veta att allt folket ute i skärgården har sin hufvudsakliga inkomst af fisket. Men sin fisk kunna de ej föra in på ångbåt, ty hvarken ha de råd dertill eller kunna de föra in fisken i friskt tillstånd på det sättet. De gamla sumparne och. skötbåtarne lära nog ännu ilång tid bli skärgårdsfolkets nödvändiga transportmedel. Men huru skola fiskrarne bära sig åt när de ej komma fram genom Stäkel, under der i 3 år pågåendesprängning, från Fahrstalandet, en stor del af Wermdölandet, Iogarön,Foögelbolandet, Ränmarön. Nämndön, Ornön, Muskön o. 8. v.? Skola de ro omkring hela Wermdön? Det är 5—6 mils krok för många. Jag skulle önska att hr Skärgårdsboen försökte någrta gånger att segla elleriro en sådan. krokväg i alla vår Herres väder, i regn och torka, i köld och blåst i storm och stiltje. Jag tror detskulle sedan icke falla min herre in att bedja några vederbörande skyrida på med attstänga