Aftonbladet – 3 december 1862, sida 2

och P. R. Tersmeden samt friherre Hugo Hamilton. Hvardera åsigteus förfäktare sökte ådagalägga att det valsätt, som hvar: och en förfäktade, inneber den bästa garantien för alt minoriteten kunde göra sin röst hörd, och emot möjligheten deraf att minöriten kan: tillegna sig en obehörig makt. Båda sidorna ansågo äfven det valsätt man försvarade innebära bästa garantien mot intriger. Hr R. T. Cederskjöld anförde såsom skäl för afslag, aft man hade att motse ett representationsförslag. och derföre icke borde framställa förslag om och vänta sanktion på andra ändringar i det nu bestående än dem som voro oundgängligen nödvändiga, hvilket icke vore förhållandet med denna. Häremot: invändes af friherre Hugo Hamilton, att ehuru nian i afseende på den stora reformen borde hysa de bästa förhoppningar, kunde densammas framgång dock icke anses så säker, att man borde underlåta att införa de förbättringar som. kunde vidtagas. En pikant episod i förhandlingarne var grefve E. Sparres yttrade heliga fasa med anled: ning deraf att ordet korruptionråkat:blifva nämndt af en motståndare. En sådan misstanke, som den detta ord antydde, kunde ej uppstå rörande detta hus. Förslaget om tillsättande af ett särskildt utskott för läroverksfrågornas behandling har blifvit afslaget af presteståndet. Bondeståndet åter har beslutat att ettsärskildt utskott skall tillsättas för behandling af alla frågor rörande både elementarläroverken och folkskolorna, men dock ej för handläggning af dem ?j hela deras vidd?, såsom borgareståndet beslutat rörande frå orna omelementarläroverken, utan med uttryckligt undantag för frågornas finansiella del, som bör till statsutskottet hänskjutas. I sammanhang med beslutet om det särskildta: utskottet har borgareståndet vidtagit en åtgärd, som ej rätt väl står tillsammans med det ovilkorliga budet i 49 R. O., alt bordlagd motion skall ligga på bordet til nästa plenum, då remiss bör ske. Ståndet har nemligen beslutat att alla läroverksfrågor rörande motioner, som blifvit väckta efter det frågan om det särskildta utskottet väcktes, skola. hvila hos: ståndet intill. dess nämnde fråga blir i -grundlagsenlig ordning afgjord. Detta beslut kan endast törklaras såsom tillkommet genom förbiseende, men oförklärligare är att talmannen, oaktadt-han förklarade sig uppriktigt bekänna? att förfarandet ej öfverensstämde med 49 R. O., hikväl gjorde proposition på att det skulle iakttagas i afseende på ett förslag, ä: hvilket remiss till statsutskottet nu i. dag bestämdi yrkades, och icke mindre anmärkningsvärd är att en -majoritet i ståndet vid votering biföll en sådan -propositon. Hr Schwan an förde väl, att man hade prejudikat på at dylikt tillförene praktiserats, men då har såsom bevis derpå anförde behandlingen a! konstitutiönsutskottets. memorial med de hvi: lande grundlagsändringarne, förbisåg -han att dervid var fråga om någonting helt an nat och att ständerna, då de utsatt viss dag för de nämnda memorialernas :behandling icke i minsta mån trädt grundlagens bud fö: nära.