Aftonbladet – 27 november 1862, sida 2

och bankens metalliska kassa under samma tid 21,382,000 rdr, eller 40 7,10 procent af alla utelöpande sedlar. Vid slutet af sistlidne år utfran bankens metalliska kassa 42 procent af hela den i riket utelöpande sedelstocken. Om riksbankens metalliska valuta deremot jemföres endast med dess egna utelöpande sedlar, blir naturligtvis förhållandet långt förmånligare. Då det sålunda visar sig, att under en följd af år bankens metalliska ben hållit sig vid en storlek, som redan i och för sig sjelf kan anses i allmänhet betryggande, och då dertill kommer, att banken vid slutet af innevarande år, eger 4,000,0C0 rdr af riksgäldsköntorets på utländskt mynt ställda räntebärande obligationer samt deruöfver innehar i: andra räntebärande obligationer omkring 7,900.600 rdr, af hvilka en icke obetydlig del, som bör kunna beräknas till ätminstone 1,000,000 rdr, kan med lika fördel som statens obligationer användas till inköp af silfver på utländska börser; så torde man få ani täga att banken numera är fullt konsoliderad jemväl i afseende på skyldigheten attunder alla omständigheter med silfver invexla utelöpande sedlar. Enär det således nu icke synes vara något behof att vidare tillhandahålla riksbanken ränte, bärande obligationer för att derigenom betrvgga dess vexlingsförmåga, och ett utbyte mellan ri kets ständers riksgäldskontor och deras bank af räntebärande obligationer i öfrigt endast skulle föranleda en onödig bokföring samt utoch inkassering af penningar mellan två penningeverk, som tillhöra samma egare; anser Kongl. Maj:t att den samma af 5,000,000 rdr, som under loppet af åren 1863 1866; enligt K. M:ts förslag skulle tillhandahållas riksgaldskontoret för jernvägsarbetenas bedrifvande, ej bör utgå i form af lån, utan såsom bidrag med 1.250,000 rår om året; helst bankens årliga vinst hädanefter torde få uppskattas i medeltal till minst 1,800,000 rdr, och banken således i allt fall under hvartdera af dessa fyra år har at påräkna en behållning å sina vinstmedel af omkring 550,000 rår, eller tillsammans för alla iyra åren omkring 2,200,000 rdr. Beträffande tiden, då statslinet behöfver anlitas, vill K. M:t slutligen erinra, att, ehuru de påröknade tillgångarne för år 1863 utgöra från riksgäldskontoret 1,315,000 rdr och från banken 1.250,000 rår, eHer tillsammans endast 2,565,000 rdr, och således med 1.250,000 rdr uuderstiga det ytterligare anslag 3,815,000 rdr, som, förutom öfverskottet på statslånefonden, enligt K. M:ts förslag, skulle erfordras för jernvägsarbe-. tenas fortsättande under nästa år; lärer denna summa kunna vtan svårighet förskjutas från! riksgäldskontoret af redan influtna och framdeles inflytande öfverskott på statsverkets inkomster, eller andra disponibla tillgångar, i följd hvaraf de medel, som komma att genom lån anskaffas, icke behöfde finnas att tillgå förr än i början af år 1864. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, vill K. M:t härmed i nåder föreslå rikets ständer, beträffande de finansiella frågor, som hafva gemenskap med jernvägsbyggnaderna: 1:o att till for.sättning af jernvägsarbetena å statens stambanor intill 1866 års slut må anvisas en summa af 26,315,000 rdr, jemte det öfverskott, som genom räntevinst på statslånefondens medel, efter slutlig realisering af denna fonds ännu utestående fordringar, kan komma att uppstå. e 2:o att vidare måtte anvisas 5,000.000 rdr såsom lån till åtskilliga bolag, hvilka bildat sig för anläg.ning af bibanor, derest dessa bo lag ingå på de vilkor, som i sådant hänseende stadgas. s q 3:0 att till bestridande af dessa utgifter i första rummet användes det i riksgäldskontoret Nga öfverskott å jernvägsmedlen, 1,315,000 rdr. 4:0 att af rikets ständers banks vinstmedel anvisas såsom bidrag till riksgäldskontoret un der åren 1863—1866 en summa å 1,250.006 rdr årligen, eller tillsammans för alla fyra årer 5,000,000 rdr. 5:o att återstoden eller 25,000,000 rdr anskaf fagenom fonderadt statslån, som årligen amor teras med 1 procent af primitiva beloppet. 6:0 att detta statslån upptages ä det :tälle vare sig irom eller utom riket, der det på de för statsverket förmånligaste vilkor kan er hållas. 7:0 att, derest lånet varder upptaget utom ri ket, riksg ldskontoret skulle enligt gällande kur: härstides tillhandahålla ränta äfsensom Nqvid för amorterade obligationer åt de inom Sverg: boende obligations-innehafvare, som sådant ön ska och på förhand derom gör anmälan. 8:0 att utöfver de för detta ändamål nu be fintliga medel, anvisas till fortsättande af arbetena å statens stambanor, under nästkommande år, en summa af 3,815,000 rdr jemte uppkom mande öfverskott på statslånefonden, samt att återstoden 22,500,000 rdr af de beräknade till gångarne lika fördelas mellan de tre åren 1861. 1865 och 1866, med den jemkning i de årliga beloppen, som af K. M:t i dess nådiga proposi tion denna dag rörande jernvägsarbetenas be drifvande blifvit föreslagen. De närmare bestämmelser och föreskrifter. hvilka i händelse af bifall till nu omförmälda förslag för öfrigt må finnas för deras genomfö rande af behofvet påkallade, torde af rikets ständer, såsom högsta myndigheten öfver riks: fela och bankoverken, i behörig ordning med: delas. K. M:t förblifver rikets ständer med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen. Ar och dag som ofvan. CARL. J. A. Gripenstedt. Kongl. Maj:ts roposition till rikets ständer, angående Så