Aftonbladet – 24 november 1862, sida 3

Article Image
i att detsamma kunde fill 5-klassigt uppflyttas: ; 3:dje Att skolan i Skeninge måtte till ett 2-klas: sigt elementarläroverk uppflyttas; 4:de Om ett anslag af 1,780,000 rdr till en jernväg mellan . Sandsvall och Södersjön, för fullständigande a! kommunikationen Sundsvall-Bräcke och under lättandet af provinsen Jemtlands kommunikatio) ner med Östersjön. , Hr Björck afgaf följande motioner: Om för; ändring i förordningen angående bolagskontrakt och i-förordningen rörande underpant i lös ; egendom, samt om en förändrad banklagstiftning, till större delen grundadt på finanskomi tåns betänkande i detta ämne. Bendestindet; Kl. 5 e. m. Utan att föranleda någon egentlig diskussion remitterades till vederbörliga utskott följande i bördlagda motioner: I Af Fredriksson från Upsala län: angående äni dring af. 26 kap. 2 och 4 SS byggningabalken. Af G. Bilin från samma län: 1:o. Om hemmantalets läg. ande till grund för stängselskyldigheten. 2:o. Om tillökning i anslaget för sänkning af Olandsåen. Af Anders Andersson från Stora Kopparbergs län: Om anslag till ett elementarläroverk i Fahlun. 7; Af Lekberg från Örebro län: Om hundskattens upphäfvande. Af agstr m från Stora Kopparbergs län: 1:0. Rörande vilkoren för gästgifveriers anläggande vid nya vägar, kanaloch jernbansstationer. 2:0. Om förhöjning af anslaget till afdikningars bekostande inom de nordliga länen, särskildt med afseende å Stora Kopparbergs län. 3:o. Om anslag till aflönande af ytterligare en agronom inom sistnämnde län. Af Gross från Kalmar län: 1:o. Om utfärdande af förbud med dertill hörande bötesbestämmelser och varukonfiskat.on, för idkandet at gäårdfarihandeln, hvilken motionären ansåg förskräckligt menlig för svenska allmogen. Odelberg från Westmanlands län inlemnade ett skriftligt anförande, skildrande de ohyggliga vådor, den flärd och deraf härflytande demoralisation som nyssnämnde samhällsförstörande handel åstadkommer. De öfriga ledamöter, hvilka i denna fråga yttrade sig, voro dock af helt annan tanka, ansågo ett förbud mot gårdfarihandeln liktydigt med tvångslagstiftning och utgörande en skarp kontrast mot de frihandelsprinciper, hvilka nu alltmer göra sig gällande. 2:0. m ökande af riksbankens fastighetslånefond med 1 million rir och bestämmande af lånens maximum till hälften af nya taxeringsvärdet. Re C. A. Larsson från Östergötland anmärkte härvid, att en sådan förändring, som den i motionen föreslagna, är opråktisk, emedan med bestämmnandet af lånens utgående till halfva taxerivgsvärdet skulle låntagarnes antal blifva så stort, att äfven med ifrågavarande förstärkning af fastighetslånefonden, denna likväl skulle blifva uttömd på några veckor; ty då man vet att räntan å dessa lån endast är 4 2 kunde med skäl antagas, att en mängd fastighetsegare skulle t:ga lån utan att behofvet åkallade det samt blott och bart för att mot högre ränta utlåna penningarna. Följden af alltsammans blefve större svårigheter än hittills för den fattigare jordbrukaren. Motionären äfvensom Rosenberg gjorde härefter några anspelningar på att Ö. Å. Larsson är delegare i en privatbank och att det sålunda ej vore underligt att han motsatte sig motionen. Mengel upplyste att, enligt hvad han har sig bekant, lärer finanskomiten föreslagit fastighetslånefondens öfverflyttande till den nya hypoteksbanken, och att det sålunda vore föga troligt att motionen kunde hafva något hopp om framgång. Af Pehr Nilsson från Malmöhus län: Om den förändring i nu gällande förordning angående bränvinsutskänkningsoch minuteringsafgiftens fördelning, att densamma må ingå till landstinget och fördelas på komivunerna i proportion efter deras folkmängd. Af Sandstedt från Jönköpings län: Om förhöjande af statsanslaget till understöd för jordbruk, handel och näringar. Af Lagergren från Gotlands län: Om upphörandet af stämplade fö et Af Rudberg från Kalmar län: Om båtsmanshållets öfvertagande af staten, mot skälig ersättning. At Anders Andreasson från Elfsborgs län: Om ändring i vissa delar af nu gällande förordning om bränvinstillverkningen. Af Nettelbladt från Stockholms län: 1:0 Om upphäfvande af hittills gällande reglemente för sockenmagasinerna och deras ställande under kommunalstyrelserna. 2:o Om ändring i 9 kap. 1 å ärfdabalken, rörande sterbhusutredning i stad. Af Olof Olsson från Wermland: Rörande förändring i sättet för kungsskjutsens fullgörande. Af Sven Gustaf Johansson; 1:0 Om ändring i nu gällande stängselförordning. 2:0o Att taxeringsvärdet må läggas till eg vid förrättandet af bouppteckning öfver fastighet. Af D. Hel Damtelnaen från Jönköpings län: Om Smålands husarregementes afsittande och förvandlande till infanteriregemente. Af Johannes Andersson från samma län: Om rät: tighet för vissa under Wisingsö gymnasium 1ydande hemman att sig till skatte inlösa. Af Rundbäck från Göteborgs och Bohus län: 1:o Rörande upphäfvande af 25 och 8 SS uti dc den 16 Oktober 1823 utfärdade adliga privilt gier med åläggande för. sätesgårdarne i Skåne Halland och Blekinge att deltaga i underhålle: F allmänna vägar och broar. 2:0o Om ändring al I kap. 1 rättegångsbalken. 3:o Om utfär dande af ett lagstadgande som ålägger arfvinga att inom viss tid till vederbörlig domstol in komma med arfskiftesinstrument. På förslag af Jöns Pehrsson från Blekinge be slöts att genom protokollsutdrag delgifva med stånden Jonas Anderssons motion i skjutsfrågan Slutligen bordlades ett par utskottsmemoriale: och ett större antal nya motioner, hvariblanc särskilt må nämnas en af Sven Rosenberg, inne fattande förslag till väsendtliga förändringar nu gällande bestämmelser om folkskollärarne: antal och lönevilkor m, m. Rättelse: Till Redaktionen af Aftonbladet. Med anledning at en i lördagens Aftonbla: införd notis om ett förnyadt uppträdande frå dr Rundgren med anledning af hans motion on presternas byggnadsskyldighet, ber jag få upp lysa, att i icke väckt motion i omförmälde ämne, ej heller inom presteståndet i frågan ytirat mig. Stockholm den 23 Nov. 1862. C. H. Rundgr.n. I sammanhang med denna förklaring bör redaktionen upplysa, att den oriktiga upp: giften tillkommit genom en felskrifning, : det yttrandet uti vår uppsats afsåg doktor Runsten, såsom äfven syntes af referatet : vår riksdagsafdelnving. Vi begagna tillfälle

24 november 1862, sida 3

Thumbnail