Aftonbladet – 24 november 1862, sida 3

JR RA og frön en TA elementarläroverken den ene läraren om lärjungarnes antal blir mindre än 30. Ansåg lärarnes antal alltid böra vara två. I likhet med föreående talare ansåg talaren hvad hr Sommelius föreslagit i afseende på läsetimmarnes antal ännu var för mycket. Trodde sannerligen icke att den tid, då man med arbete blir så öfverlastad, kunde kallas en EE ålder. Undrade om någon af de närvarande skulle på sådana vilkor vilja önska sig tillbaka till den tiden. Hr Hjertas anmärkning angående formstudiet vid språkundervisningen och specielt angående Lyths grammatika vore riktig; detta allt kan dock genom. en insigtsfull lärares ledning afhjelpas. Kunde ej instämma med hr Dahm att man borde börja med franskan, i stället för ty-kan såsom nu. Ansåg det närvarande förhåliandet i detta afseende bäst. Tyskan står vårt språk närmare. Angående skolafgifterna instämde talaren med dem, som ansåg ingen skillnad böra göras mellan den rike och den fattige i detta hänseende. I hvad beträffade skolstyrelserna instämde talaren med hr Alander. Birrädde på det varmaste den åsigten att latinet borde uppflyttas. Det är TT att, såsom nu -ker, ynglingen redan i tredje klassen skall prelestineras för den ena eller andra banan. Hr Ditzinger ville fästa uppmärksamheten på nödvändigheten deraf, att man vid en revision af läseordningen icke lemnade ur sigte det ojemförligt största antalet af lärjungar, nemigen de som icke få tillfälle att fortsätta sina studier, utan vid 13 å 14 års ålder lemna skolan ör att gå ut i det praktiska lifvet. Under det hittills följda systemet, som hufvudsakligen afsett bildandet af tjenstemän för statens räkning, hafva lärjungarne intill den nyssnämnda åldern rått förnöta sin tid för det mesta med inhemtande af saker, som äro af intet gagn, utan för såvidt man finge tilllälle att fullfölja studierna. Af sådant, som vore godt och nyttigt att veta r den i det praktiska lifvet utträdande yngingen, finge han lära föga eller intst. För såvidt hr Sommelii motion afsåge främjandet af en förändring i detta afseende, understödde taaren densamma på det varmaste, och ansåg sig böra fästa utskottets synnerliga uppmärksamhet på denna omständighet. (Forts.) Borgaresitåndet. (Lördagen den 22 Nov., kl. 6 e. m.) Detta plenum upptogs uteslutande af åtskilliga net afgifvande, för hvilka vi här gå att redogöra: Hr -Alander uppläste 9 motioner, nemligen: I:sta Angående åtskilliga förändringar i närva: rande skolordning, hufvudsakligen afseende lärares lönevilkor och pensioner; 2:dra Att rikets stänler måtte hos Kongl. Maj:t anhålla det hädanefter samtlige rikets såväl 1som 2-klåssiga pedagogier måtte förklaras höra till de lägre elementarläroverken ; 3:dje Åtkilliga bestämmelser vid omorganisation af krigsskolan, afseende dels företräde till inträde till krigsskolan för lärjunsar som utgått från de oftentliga elementarläroverken, dels undervisning i krigsskolan uti svensk litteratur och dermed sammanhängande ämnen, dels en sammansmältning af krigsskolan med Mariebergs högre artilleriläroverk; 4:de Inrättande af en preliminär examen för prestkandidater i allmänt humanistiska ämnen samt anslående af stipendier åt dem som egna sig åt teoogiska studier; 5:te Angående en omorganisation af domkapitel och konsistorium, i hvad ansår deras sammansättning och verksamhet; 6:te itskilliga förändringar i banklagstiftningen, af :eende de privata bankernes upphörande och de ras ersättande af filialbanker, samt afskiljandet f all diskontering eller utlåning på kortare tid rån riksbanken, hvilken rörelse i stället skulle af filialbankerna öfvertagas; 7:de 8:de uch 9:de Om pension åt bataljonsoch stadsläkaren Hu -elii enka och döttrar, om dito åt regementskomnissarien Almberg samt om rättighet för veterivärläkaren Vv. Zweigbergks enka att behålla be sittningsrätten till ett af dess man innehaft boställe vid f. d. Westgötha kavalleri. Af hr Cygneus afgåfvos följande 5 motioner: i:sta Om förändring i kongl. förordningen af der 29 Maj 1752; 2:dra Att afskrifning måtte bLevil as för de Norrbottens och Österbottens län bejade undsättningslån; 3:dje Om Luleå reala äroverks utvidgning till ett fullständigt elemen zarläroverk äfven på den s.k. lärda linien; 4:dt Om ett anslag af 79.000 rdr till uppförande a: n ny byggnad för elementar äroverket i Umeå: samt 5:te Om ett anslag af omkring 166,000 rd: för fullbordandet af åtskilliga väganläggninga ati Lappmarken. Hr Ridderstad motionerade: 1:sta Ett anslag af 30,000 rår att utgå under nästa statsregleringsperiod, för att i form af gratifikationer tilldelas wfskedade krigsmän, som deltagit i Sverges sed naste krig; 2:dra Om åtgärders vidtagande till förhindrande af fosforförgiftning bland arbetar i tändsticksfabrikerna; 3:dje Åtskilliga bestäm nelser till förhindrandet af uppkomsten utaf all: tör små skarpskytteföreningar; 4:de Att skarp skytteföreningarne skulle, på anhållan, af Kongl. Maj:t erhålla instruktörer, samt att en summa a! 30,000 rdr skulle under tästa statsregleringspetriod afsättas till aflönande af dessa instruktörer. Hr Widel uppläste en motion af innehåll, att Kongl. Maj:t och kronan måtte till staden Marstrand afstå sin rätt till ett i denna stud fallet dana-arf. Hr Witt afgaf uti ett särdeles varmtoch intressant föredrag den motion, att rikets stähder måtte hos Kongl. Maj:t anhålla att Kgl. Maj:ttäcktes. till bättre skydd för våra skogar, låta utarbeta och rikets näst sammanträdande ständer före lägga ett förslag till ny skogslag, grundadt på den sanningen att skogarne äro ett arf oss tillfallet från våra förfäder, hvilket vi äro pligtiga att oförminskadt öfverlemna till våra efterkommande och att det således ej är vi, utan snarare kommande generationer som ega dem. Hr Muren motionerade att rikets stäfd:r måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att, med upphäfvande af alla deremot stridande lagar och författningar, ra Maj:t måtte tillstädja en fullständig näringsrihet. Hr Sommelius uppläste 2:ne motioner, nemligen: I:sta att Pedagogien i staden Laholm måtte förändras till ett fullständigt lägre elementarläroverk, samt 2:dra Att ett anslag stort 100.000 rdr måtte beviljas till en hamnanläggning vid Lagaåns utlopp. ; Hr Bohmansson Wade en motion, åsyftande åtskilliga förändringar i afseende på tullbevakningen samt förändrade stadganden uti organisationen af tullkammare. . Hr Rooth uppläste en motion om ett anslag af 10,000 rår till ppm af en gymnastikbyggnad för Helsingborgs elementarläroverk samt inrrdet af 2:ne nya lektorater vid samma läroverk. Hr Loren föreslog en pension af 1500 rår till aflidne justitieombudsman Theorells enka och barn, att utgå från innevarande års början. Hr Sundvallsson förnyade sin vid föregående riksdag afgifna motion om skolagans afskaffande samt afgaf dessutom en moti.n af innehåll: att ur straffad persons prestBetyg måtte, sedan 5 år förflutit från straffets undergående, få utgå anmärkningen om undergången bestraffning. Hr Isberg uppläste 4 motioner, nemligen: 1:sta Att den 2-klassiga pedagogien i Norrtelje måtte få förändras till ett högre elementarläroverk, samt att ett lån af 30,000 rdr, med 3 procents. ränta och I-nracents amortering måtte staden beviliag