Aftonbladet – 24 november 1862, sida 2

lag eller bifallit samma budget? Huru skulle Preussen sjelft bete sig, om ett obetingadt veto gåfves Posens ständer vid dess parlamentsförhandlingar? Alldenstund en sådan författning måste leda till en snar och afgörande brytning, vilja vi en fång undersöka, huruvida ej hvarje def kunde hafva sin fulla oberoende rörelse, utan att stanna hjulen i hela maskineriet. Om det t. ex. antages att de summor, som skola användas till örlogsflottan, blefve att beteckna med 90; hvaraf Danmark skulle erlägga 60 och de andra staterna 30, så kan Danmark votera och använda sitt bidrag af 60, oberoende af de tre andra staternas votum. Endast en invändning, mn förtjenar afseende, kan göias mot detta örslag. Om det blefve pålagdt Danmarks 1,600,000 invånare att betala armen och flottan, och Lauenburgs 50,090 invånare skulle vägra att erlägga en del af det för dessa syftemål beviljade, så skulle detta kännas såsom en förorättelse af konungarikets invånare i jemförelse med den ställning, som intages af konung-hertigens undersåter 1 Lauenburg. Medlet häremot har blifvit funnet i förslaget om en normalbudget, som uppställes oberoende af riksrådets, de holstein-lauenburgska och de slesvigska ständernas gillande. ! Det är tydligt och klart att regeringen i ett oafhängigt konungarike, sådant som Danmark, till upprätthållandet af denna oafhängighet måste fordra ett visst utgiftsbelopp till suveränens civillista, till den diplomatiska tjensten samt till statens armå och flotta. Detta kan vara beräknadt så sparsamt som möjligt, efter den lägsta måttstock, som den kungliga värdigheten fordrar och på den enklaste inrättning under djup fred. Ifrågavarande summa skall kunna begäras af de fyra representativa församlingarne. Dess fördelning kan anförtros åt ett statsråd, bestående till två tredjedelar af danskar och till en tredjedel af tyskar. Denna EE omröstningar skola vara offentliga, och räkenskap skall årligen afläggas samt offentliggöras. Normalbudgeten beviljas i sin helhet för 10 år; fördelningen eller utgiften bestämmes årligeh. Utomordentliga utgifter, som öfverskrida normalbudgetens belopp, voteras fritt af konungariket och de tre hertigdömena, hvart för sig. De förslag jag gjort kunna sammanfattas i få ord: 1) Holstein och Lauenburg skola hafva allt hvad tyska förbundet fordrar för dem. EV 2) Slesvig skall hafva makt att regera sig sjelit och ej vara representeradt iriksrådet. 3) En normalbudget skall beslutas af Danmark, Holstein, Lauenburg och Slesvig. 4) Utomordentliga utgifter skola beviljas af riksrådet samt Holsteins, Lauenburgs och Slesvigs särskilda ständerförsamlingar. Jag ber er lemna hr utrikesministern en afskrift af denna depesch och att fästa hans uppmärksamhet vid dess vigtiga innehåll. Jag förblifver o. s. v. (Undert.) Russell. Den i folkethinget af Rimestad väckta motionen om upphäfvande af gällande lagstadganden rörande ett särdeles högtidlighållante af påskveckan har förevsarit till första behandling och blfvit mottaget med mycken välvilja så väl af de ledamöter, hvilka yttrade sig, som af justitieministern, hvilken tillkännagaf att han ville föreslå ett amendement, enligt hvilket de i nämude vecka infallande helgdagarne, skärtorsdagen och långfredagen, skulle vara underkastade de föreskrifter, som gälla för de stora högtidsdagarse, men de öfriga dagarne i veckan betraktas som andra söckendagar. Förslas get hänsköts med endast 2 rösters oppositioir till andra läsningen. Denna andra läsning har ock-å försiggått och motionen, jemte det då inkomna amendementet, enhälligt beviljats tredje läsningen. Kongl. teaterns utgifter stego förlidet år till (i svenskt mynt) 559,682 rdr, hvaraf teateroch kapellpersonalens löner, arfvoden och gratifikationer utgjorde nära 300,000. Fedrelandet berättar att subskriptionen till en brudgåfva åt prinsessan Alexandra minskats sedan det blef bekant att lord John Russell. afgifvit en för Danmark ogynsam Joot samt att brudgåfvefonden sedan börjat begagna moraliska tvångsmedel för att erhålla bidrag. Sjellandska jernvägsbolagets styrelse lärer lämna bedrifva arbetena på Helsingör-KöpenI hamnsbanan så raskt att Klampenborgs station skall kunna öppnas den 1 Juli och Lyngby den 1 Angusti nästa år. Konsul O. B. Suhbr i Köpenhamn har erbjudit sig att gratis lemna skifferflisorna till trappan i hufvuddelen af den nya studentTföreningsbyggnaden. TYSKLAND. Preussen: Den första fprovinciallandtdag, som sammanträdt, är den för Mark-Brandenburg och Nieder-Lausitz. Redan i det första pl num beslöts af ridderskapet en Iojätetsadress. Mevingen är att åstadkomma sådana från alla provinciallandtdagarne, och vid många blir detta visst icke omöjligt, emed n valsättet ger ridderskapet öfvervigten vid de flesta af dessa församlingar. Åtskilliga personer i städerna Huben och Herrn, rotsch hafva i tidningarne tillkännagifvit att de återkalla sina underskrifter på lojätetsadresser till konungen, emedan de blifvit narrade att underteckna handlingarne utan ait känna deras innehåll. Staden Köln har velat välja till borgmästare regeringspresidenten v. Bockum-Dolfs, hvilken regeringen nyligen transporterade från Köln till Gumbinnen för att straffa honöm för hans oppositionella handlingssätt i deputeradekammaren, men hr Bockum-Dolffs har på det bestämdaste undanbedt sig förtroendet, Nvilket i allt fall tjenar som en ganska betecknande demonstration mot regeringen. Stadeas borgerliga styrelse ville i stället med stor majoritet förläna honom hedersborgarerätt, men tillförordåade borgmästaren, hvars samtycke härtill är af lagen betingadt, vägrade detta. Följande profstycke af det rojalistiska och feodala partiets åsigter om naturen af Pkonungadömet med Guds nåde?, betecknande för detia partis ytterlighet, läses i Kreuz Zeitang: Konungadömet med Guds nåde vill säga det herrskarevälde, som är förjligtadt att under tidernas lopp utföra de eviga tankär, hvilkas organ staten är; som skrider