Aftonbladet – 24 november 1862, sida 2

UTRIHEN. FINLAND. Underrättelsen om generallöjtnanten Martinaus död återkallas nu at de finska tidningarne såsom oriktig. Dykeribolaget i Helsingfors för upptagande ef de under kriget försänkta ryska örlogsfartygen har nyligen förlorat en aj sina dykare, som under arbete i ett af de försänkta fartygen omkommit. Någon af de linor, hvarigenom han under vattnet kommunicerar med besättningen i farkosten ofvan honom, lärer blifvit intrasslad, hvarföre ingen signal af honom kunde gifvas. Han syntes i vattnet hafva afkastat sin fotbeklädnad med dervid förenade vigter, men kunde, i följd af de stora vigter som voro fästade vid öfra.delen af kroppen, icke längre hålla sig upprätt i vattnet — utan blef bokstafligen uppoch nedvänd. Efter de: en lång tid förflutit lyckades det en annan dykare att upptaga honom, men alla ansträngningar att återkalla honom till lifvet voro fruktlösa. i ANMÄRK. Den Russellska depeschen af den 24 sistl. September har nu sent omsider blifvit offentligejord uti den i Leipzig utkommande tidningen Grenzbote, efter hvilken Köpenhamntidningarne återgifva densamma i öfversättning: Den första af dessa punkter har afseende på den frågan, om i Holstein och Lauenburg, utan uttryckligt samtycke af dessa hertigdömers ständer, skatter kunna påläggas eller lagar träda i kraft. Denna fråga är besvarad genom det nekande afgörandet af tyska förbundet, hvars medlemmar hertigdömena Holstein och Lauenburg äro. En annan fråga, hvilken det ej är nödvänfit att ytterligare granska, är författningen af 55. Det är klart att en SHR Ra vare sig att den efter konungarikets eller hertigdömenas medlemmars åsigt är god eller dålig, dock icke kan ega någon kraft i Holstein; Lauenburg och Slesvig, då hertigdömena ej.hafva antagit den. Lika litet är det nödvändigt att granska Danmarks rättigheter med afseende på dess riksråd. s Det är klart att Danmark, utan Holsteins, Lauenburgs och Slesvigs samtycke kan gifva sig sjelft lagar och pålägga sig sjelft skatter, som skola uppbäras hos dess egen befolkning. Tvenne frågor af stor vigt återstå ännu. Den första angår hertigdömet Slesvig, den andra helstatsförfattningen. Slesvig var fordom i en alldeles: anomal ställning. Ehuru det ej hörer till tyska förbundet, var det dock förenadt med Holstein, som utgjorde en del af detta förbund. Sednare anordningar hafva löst denna oändamålsenliga förbindelse, och Slesvig är nu endast förbundet med Holstein i icke politiska förhållanden, som röra begge gemensamt. Icke destomindre existera förhållanden mellan Dan-. mark och Tysklan:l med afseende på Slesvig, som gifvit anledning till de närvarande stridigheterna. Den af Danmark ingångna hedersförbindelsen mot Slesvig, såsom denna meddelats tyska förbundet utaf konungen af Danmark år 1852, rörer hufvudsakligen tvenne punkter: den första af dessa är det kungliga löftet, att Slesvig ej skall inkorporeras i Danmark; den andra är väsentligen en förpligtelse, som går il att tyskarne i Slesvig kola behandlas på lika fot med personer af dansk eller annan nationalitet. De klagomål, hvilka tyskarna anföra rörande kränkandet af dessa löften, äro sammanfattade i den nya preussiska noten af den 22 Augusti: TDen systematiska störningen af alla nationella och grannvänliga förbindelser mellan Slesvig och Holstein; åsidosättandet af bestämmelserna rörande universitetet i Kiel; hertigdömet Slesvigs dude med danska förvaltningsembetsmän; danskt presterskap i kyrka och skola; hela andan i förvälmingen af detta hertigdöme; slutligen kränkandet af alla bestående och praktiska förhållanden vid upprätthållandet af språkediktet, äro fakta, som äro notoriskt offentliga och för hvilka beviset finnes i hvar mans hand. å Det skulle för alla praktiska ändamål vara förgäfves att försöka en SE öfveruppsigt af Tyskländ vid utnämnandet af danska em