Aftonbladet – 22 november 1862, sida 2

gifter för rika och mera bemedlade personers bara rönte motstånd af flera talare, såsom brr Dahm, Stråle, Widell och Blanche. Hr Stråle anmärkte olämpligheten deraf att redan i skolan uppdraga en ; gränsskilnad mellan fattiga och rika och hr : Blanche yttrade att det visserligen icke skaIdade att de fattiga barnen i tid påminnas om sin fattigdom, men mycket skadligt att den rkes barn får sig tidigt bibragt öfvertygelsen om sina timliga fördelar. Hr Lallerstedt försvarade emellertid motionen i denna del, anseende det biligt att de bemediase betalade för sina barns skolgång. Man ulestängde ju derigenom, menade talaren, icke de mindre bemedlade från skolorna, och det vackra af vårt undervisningsväsende, att undervisningen äro tillgänlig för en hvar, försvunne icke derigenom. Natarligtvis kom äfven latinläsningen på tal. Motionären har förslagit dess framflyttning till 6:te klassen, der den lärda och den reala linien först skulle skiljas, och en mängd af ståndets ledamöter understödde detta förslag. Sisom försvarare af en tidigare latinläsning uppträdde — säkert till de flestes öfverraskning — hr Lallerstedt, som för sin åsigt androg några af de skäl, man varit van att höra från skolmännen af den gamla regimen. Hr Hjerta hänvisade emellertid hr Lallerstedt att taga kännedom om de of. fentliga öfveräggningar i ämnet, hvilka höllos i hufvudstaden för några år sedan, och hr Blanche anmärkte, att det vore mycket nyttigt och bra om man kunde lära allting — talaren för sin del skulle ingenting ha emot att känna tungusiska, som han hört skall vara ett mycket vackert språk — men man måste tiga i betraktande att tiden icke medgåfve att lära allt; att man derföre måste göra ett val, och att det vore vida nödvändigare att lära sig de lefvande språken än de döda, enär man ju måste umgås med de lefvande, icke med de döda. Af motionären föreslagna skolstyrelser, valda af lärjungarnes målsmän, mötte betänkligheter hos åtskilliga, som fruktade att lämpliga personer icke skulle i orterna stå att finna för dessa befattningar. Hr Genander försvarade emellertid med värma denna del af förslaget, anseende motståndarnes farhågor härflyta från en sorglig åsigt om den allmänna andan i landet och fästade upp märksamheten på det ökade iatresse för skolan som måste uppstå hos dem som erhölle så beskaffade uppdrag. Åtskilliga yttranden innefattade förslag om amendementer till motionen, sisom hr Stråles talangfullt motiverade yrkande, att den blifvande komiten äfven borde afgifva förslag om qvinnouppfostrans ordnande; hr Ljungbergs, att i sammanhang med denna sak målle tagas i öfvervägande det akademiska examensväsendets reorganisation; hr Lallerstedts önskan om en öfverstyrelse för skolväsendet — det vore en bitter ironi, yttrade tal., att vi hade öfverstyrelse för fångvården, men ingen för skolväsendet; — hr Blanches, att man ej skuile förbise den i motionen icke vidrörda frågan om militäröfningar i skolorna o. s. v. Hr Ditzinger framhöll vigten derafatt vid läseordningens relormerande man frånginge det gamla system, som hufvudsakligen afsåg uppfostrandet af tjenstemän, och i stället tillsäge att den stora mängden af lärjungar, som nödgas lemna skolan vid 13 å 14 års älder, dessförinnan erhåller kunskaper, gagnande i det praktiska lifvet och egnade att grundlägga en allmän medborgerlig bildning. Hos adeln har i dag generaldirektören Huss hållit, hvad engelsmännen kalla, sitt maiden speech. Det var vid remissen af en motion om utvidgning af hospitalinrättningarne för sinnessjuka. Den berömde vetenskapsmannen understödde äfven i ett med mycket bifall helsadt föredrag en mo!1ion om Carolinska institutets likställighet med universiteterna i afseende på läkareexamina. Presteståndets förhandlingar ha företett föga annat märkligt än ett förnyadt uppträdande från dr Rundgren med anledning af hans motion om presternas byggnads skyldighet, i hvilken fråga hr doktorn förfäktat åsigter, för hvilka till och med presteståndet synes benäget att lemna honom i sticket. Bondesåndet har haft en liflig debatt om privatbankerna, mot hvilka från en mängd ledamöters sida yttrades mycken afvoghet. För öfrigt anteckna vi att kyrkoherden Ternströms ståndet kommunicerade motion om Beckaskog lades till handlingarne med den anmärkning af C. A. Larsson, att motionen blott vore yttringen af ett underdånigt fjesk. Vid statsutskottets sednaste sammanträde lärer utskottet beslutit afstyrka rikets ständers bifall till en af friherre Raab väckt