Aftonbladet – 21 november 1862, sida 3

på af tullkammaren debiterad och uppburen tullafgift, redan försält eller användt varorna samt kanske derpå grundat betydande införskrifningar. Att sedan häröfver ingå med klazomål till kongl. kammarrätten och högre instanser och dervid framlägga de mest ta lande skäl för orättvisan af dessa öfverdebi teringar, hafva alltid visat sig fruktlösa; och det stående svaret har varit att kongl. kam marrätten ej finner skäl till ändring i den öfverklagade åtgärden. Elter hvad vi hafva oss bekant, ingingo förlidet år temligen stora efterräkningar så väl i Göteborg som här för under loppet a! 1860 ankomne varor. Bland dessa kunna vi exempelvis anföra pappers ruksfiltar, hvi ej tillverkats i landet och hvilka sf härva rande tullkammare länge ansetts och tull behandlats såsom maskindelar och tullfria. men som af revisionskontoret efterräkningsvis debiterades med 40 öre pr . SkjfHlar och spadar hade äfven förut tull behandlats säsom redskap, meu blefvo med åberopande af ett kongl. bref af 1838 i eferräkning debiterade med 204 af varuvärdet. För den händelse tullkammar:n ej erhållit del af ett sådant kongl. bref rörande en va ras rätta tullbehandling, så synes skäl vara ör handen att kongl. generaltullstyrelsen elf bör draga en sådan efterräkning och ej den trafikerande. Vi förmoda äfven att tullverket ej är till ör att bindra handel och rörelse, utan enlast för att taga en bestämd skatt deraf. och iovgenting är väl mera i sin ordning, är itt dess tjenstemän kunna bestämdt säga avilken tullafgift en köpman skall betala och ej såsom nu ett år derefter affordras 20 proc. af varans värde, ty det framgår tyd igt att om köpmannen, i förtroende till tull jjenstemännens uppgifter och räkningar, på dessa grundar en större spekulation, så kan n vid sådana förhål:anden blifva utsatt r en kännbar förlust, kanske till och med uinerad. Vi våga alltså föreställa oss alt rikets nu örsamlade ständer vilja aktgifva på ett så sbnormt förhållande, på det att en af bewofvet påkallad rävtelse häruti må inträda ch de trafikerande skyddas för dylika efteräkningar, hvilka hafva nog mycket tycke f prejerier, och dessutom synas stridande not allt sundt begrepp om beskaffenheten å väl af handelos skydd som en laglig och I örnuftig beskattning.