Aftonbladet – 15 november 1862, sida 3

TRES OT OBOE AtES BR VESA MPS MV os AC land boende. Remissen af K. M:ts förslag till ny strafflag föranledde en stunds diskussion, dervid hr Herta yttrade sig om de föreslagna straflens stränghet i vissa fall, och ett s anförande afgafs al hr Carn, med h:ilken flera instämde. Till denna diskussion skola vi en an gång återkomma. Följande motiooner tes i detta plenum af hr Renstrm, om frigifning af räntan; af hr Cygneus, det inteckning i fastighet må iriksbanken få belånas till högre än taxeringsvärdet; af hr Lorn, att rikets ständer må tillåta kapten Cronstrand att tillgodonjuta den åt h mom af K. M. föreslagna pension, stor 1800 rår, från 1863 års början; af hr Staaff, om upphörande i vissa fall af underställandet af underdomstols utslag under högre rätt; samt om förhöjning af vitet för försummad inställelse inför domstol. Ståndet åtskildes kl. 2 e. -m. Bondostärdet. Till behandling förekonmo följande bordlagda motioner: Af Sven Nilsson från K stads län: 1:0 Angående förändring nde förordning om lösöreköp; 2:0 Om äner kongl. förordningen den 24 Septemb:r 1861, angående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom. At C. J. Svensen från Kalmar län: Om förändriug af vilkoren för anläggandet af qvarnar. Bälter Sven Ersson från Kopparbergs län och Nils Pettersson från Kalmar län, hvilka båda sade sig hafva ämnat motionera i ämnet, förenade sig i motionen, som jemväl förordades af flera andra ledamöter. Af Pehr Eriksson från Gefleborgs län: 1:o Om hela skyddsafgiftens anslående till folkskölorna; 2:o Om förändring i afgilten för Lränvinsminutering och utskänkning. Af Ola Osson från Blekinge: Angående förändring i vilkoren för bränvinstillverkning. Af Smedberg från Elfsborgs län: Om den för ändring i nya förordningen om kommunalstyrelse på landet, att all skatt till kommunen måtte beräknas efter taxeringsvärdet och cj, såsom nu faststäldt är, efter hemmanta!. — Ö. A. Larsson förordade motionen, erinrande om det oriktiga uti att kommunalskatt utgöres efter hem mantal, alldenstund hemmanens värden äro eå olika. Gillade dock icke det i motionen föreslagna sättet att indela hemmanet i lika många fyrkart som dess bevillning utgör i öre, utan ansåg i stället att en fy.k måtte motsvara hvarje tionde öre af bevillninge-, emedan detta sätt skulle blifva lämpligar röstlängdernas upp: rättande. — Malmin, hvilken jemte flera andra förordade motionen, föreslog deremot att en fyrk borde beräknas för hvart 3:dje öre af bevillningen. — Motionären gick den medelvägen me lan sitt förslag och C. Å Larssons, att föreslå 5 öre såsom norm för fyrkberäkningen, dervid erin rande om att 10 öre vore för högt tilltaget, emedan det på motionärens hemort finnas hemman, hvilkas bevillning ej uppgår till 1 rdr, och dessa skulle således förlora sin rösträtt, alldenstund sådan ej tillerkännes hemman, som hafva mindre än 10 fyrkar. — Mengel förordade motionen i sin helhet, anseende att beräkningen af en fyrk för hvarje öre mest närmade sig den allmänna valrätten, hvarigenom menniskovärdet mer än penningevärdet kommer att respekteras. f Per Nilsson från Kristianstads län: Om brefportots nedsättande till 10 öre, — Motionen förordades af C. A. Larsson och mer än helfva ståndet instämde i densamma. Af Daniev Danielsson från Jönköpings län: Om statsanslag för sänkning af Surken m. fl. sjöar. Af Johannes Andersson från samma län: Om ändring af 18 kap. 20 8 skiftesstadgan. Af Odelberg från Westmanlands län: Om ändring i sättet för kungörelsers uppläsande i kyrkorna. Johan Pehrsson från Upsala län motsatte sig motionen och önskade att den icke blifvit väckt inom bondeståndet, uttryckande talaren derjemte den åsigt, att om presterskapet önskar någon lindring i sina åligganden, skall det troligen icke underlåta att derom framkomma med motion inom högvördiga ståndet. Med denna talare förenade sig ett betydligt antal ledamöter, hvarjemte framställning till motionären gjordes om förslagets återtagande. Sven Heurlin yttrade att han skulle varit nog svag att instämma i motionen om den haft en örre utsträckning, så att presten på samma gång han befrias från uppläsandet af kungörelserna, äfven befriades från att tigga offer på predikstolen. Så länge presten kan finna sig i ett dylikt besvär, bör han äfven stå ut med att läsa upp kungörelserna. ehr Pehrsson från Wermland yttrade att framkommandet med en dylik motion vore att gå presterskapets ärenden. Som motionären vid denna riksdag första gången uppträder som representant, kunde han likväl ursäktas. Flera talare yrkade motionens återtagande. Mengel uppträdde mot de mindre grannlaga yttranden som under diskussionen förekommit, anseende någon inqvisition icke böra ifrågamma, alldenstund det vore hvarje ledamots a rätt att väcka motion i hvad ämne som helst. De klagolåtar, hvilka mot motionen gilvit sig uft, hade enligt talarens åsigt icke fullt skäl för sig. Kyrkan är ett heligt rum, hvari det ingaunda kan vara passande att uppläsa så beskafade underrättelser, som t. ex , att den och den veskällaren anländer då och då till socknen för tt dess ston tillhandahållas; eller att vid den ch den auktionen så och så många suggor, galar och andra kreatur m. m. komma att försälas. Detta och dylikt gaf talaren anledning att öreslå kungörelsernas uppläsande på kyrkovallen ller annat lämpligt ställe. Hvad anginge vis letaljer i motionen vore talaren icke af sammr nening som motionären, men ansåg sig derför cke böra klandra den i hufvudsaken. Lönnberg från Östergötland ansåg motionen skyldig. Yttrade sig i likket med Mengel mot let ogrannlaga förfarandet att vilja undertrycka n i grundlagsenlig form framkommen motion Rosenberg yttrade sig äfven i samma anda som öregående talare och bad särskildt att till pro okollet få nedlägga sin protest mot de gjorda örsöken att undertrycka en motion, då den, en ång ingifven, grundlagsenligt bör ti I utskott renitteras. Pehr Nilsson ansåg motionen kunna förtjena afeende, såsom gående ut på att söka skilja preterskapet från dess verlåsliga bestyr. Det kunde åledes icke vara något ondt uti att motionen re nitterades. .: Mengel föreslag att. såsom en hjelp i nödent esluta att diskussionen öfver denna sak måtte r protokollet utgå, på det, i händelse någon ) n framsidssköllevilja: skrifva de fyra oriksstånens historia, den 1 protokollernå icke måltc terfinhä denna diskussion, vari bland anna: srekommer att en äldrg ledamot yttrat att det ore skamligt att fråmkomima med Gå dylik mo on; önskade talatensatt dettarord. äfven mått försvinnarur.allag minne. ; Vice talmannen 1örenade sig med Mengel om iskussionens utgående ur protokollet dy Rosånberg motsatte sig detta förslag På grund eraf att han önskade det den af hönom afgifna rotesten måtte-för framtiden qvarstås.: Flera ledamöter ansågo motionen gagnlös och ars Ersson från Södermanlånd yttrade att den roligen-vore plldöles pryenfjödig. an det icke ö : nnes något absolu prest att