Aftonbladet – 15 november 1862, sida 3

ängre intressant diskussion för hvilken vi i nästa nummer skola redogöra. Mosionen remitterades med deröfver hafda yttranlen till statsutskottet. Hr Brakels andra motion angående förhöjning i sockertullen blef till bevillningsutskottet renitterad. Slutligen väckte grefve Anckarsvärd; C. H., motion angående genomgripande förändringar i iandtmäterioch skiftesstadgan, utgående på en rullständig omorganisering af hela landtmäteriväsendet, hvilket förslag begärdes på bordet. Ståndet åtskildes kl. , 3 och plenum fortsät:es i afton. Im I SALAAM I RA Presteståndet, (KL. 10 f. m.) Mot K. M:ts bordlagda förslag till ny strafflag framställde doktor Landgren åtskilliga anmärkningar. Talaren ansåg förslaget lemna större spelrum åt råheten inom familjen genom åklagare maktens inskränkning; ansvarsbestämmelserna om concubinage och horsbrott alltför milda, hvarjemte oförskämdhet mot qvinnan borde hårdare straffas. Doktor Sondn fann likalades den nya lagen i allmänhet alltför mild och påpekade några speciella fall, deruti tal. önskade rättelse och ändring. Tal. var isynnerhet missbelåten med förslagets 18 cap., som han ansåg visa alltför stor mildhet, och förordade i likhet med dokt. Landgren, att i 15 och 17 kap. förbudet mot åtals anställande borde ändras, och i 18 kap. straffbestämmelser intagas i enlighet med norska strafllagens anda. Talaren hade vid förra riksdagen yrkat upphäfvande af kongl. bref d. 17 Nov. 1788 rörande barnamord och förnyade nu denna motion med anhållan att den finge medfölja anmärkningarne I mot lagförslaget Dokt. Forssell påpekade att k. förordningen den 4 Maj 1855 rörande kyrkotukt skulle antiqueras genom den nya lagen och önskade att rikets ständer ville anmoda lagutskottet inkomma med förslag till ändring i nämnde förordning; dessutom ansåg tal. en förordning om underställningsmål nödig, hvari biskop Annerstedt instämde, som äfven önskade att förslaget måtte kommuniceras medstånden, hvilket bifölls. Propositionen med dervid gjorda anmärkningar remitteraI des till lagutskottet. Mot K. Mts proposition angående äktenskap mellan kristna och mosaiske trosbekännare yttrade sig endast doktor Rundgren. Talaren ansåj principen okristlig och svenska kyrkan hotad genom införande af civiläktenskap och deraf följande indifferentism för kristliga eller okristliga tendenser. Dogmen om äktenskapet såsom en Guds stiftelse försvinner, om äktenskapet förvandlas till ett vanligt aftal, och kyrkan kommer alltid att betrakta ett sådant äktenskap som ett coneubinagv, der barnen ej ega arfsrätt T Religionen utgör i sådant fallt ej sambandet mellan makarnes hjertan, och hvar skola då barnen erhålla andlig kraft. Ju trognare föräldrarne äro hvar sin lära, desto större blir striden. Från judisk synpunkt vore ett sådant äktenskap ett affall från judendomen, och förslaget gjorde ej rättvisa åt juden, utan bletve fastmera en frestelse till aftall. På grund häraf inlade talaren sin protest mot införande i kyrkolagstiftningen af ett okristligt. element; och instämde l. deruti en stor del af ståndets ledamöter. Motionen remitterades till lagutskottet. K. M:ts förslag :m allmänna kyrkomöten och prosten Palmlunds motion om inskränkning aff. tillåten edgång, remitterades båda utan diskussion till vederbörande utskott. Komminister Afzelius hade återtagit sin motion angående minskning af bönestunder i kyrkorna och ändrat den derhän att rikets ständer måtte hos K. M:t anhålla om rättighet för konsistorier att efter församlingarnes hörande vidtaga de förändringar som härutinnan inom hvarje stad kunde anses nödiga, på det de med bönstunderna afsedda ändamål kunde vinnas. Doktor Nordlund ansåg motionen öfverflödig, emedan K. M:t redan egde rätt att i sådana frågor besluta, hvil ket åter bestreds af biskop Bring, som fann den i motionen yrkade förändrit g i kyrkolagen gälla en förordning för hela landet, hvarom konung och ständer skola besluta. Doktor Wensioe instämde med motionären och ansåg nyttigt att konsistorium finge denna rättighet. Motionen bordlades. Derefter väcktes nya motioner af: Doktor Nordlander om beviljande af 39,100 rdr anslag till påbyggnad af Umeå elementarläroverk; remitterades till statsut-kottet. Doktor Almqvist om beviljande af rättighet för lekmän att biträda presterskapet såsom religionslärare. Bordlades. Doktor Björling att ett reservationsanslag under nästa statsregleringsperiod af 36,000 rår, måtte ställas till K. M:ts disposit:on, att i mån af behof utgå med 12,000 rdr om året för prestFR bildningens befrämjande. b Biskop Milen om rättighet för de sko ec a som ha prebenden, men ej ingått på nya läro-. verksstadgan, att erhålla pension på samma vil1 kor, som lärare vid elementarlärsverken, samti att utgifterna derför må uppföras å8:de hufvud-.) fi titeln. i v Båda dessa motioner remitterades-till Ståtehti; skottet. iyr ÅR 4 Derefter upplästes ett expell ionsutskottets memorial med förslag rörande trytkning Afstån-1 4 dens protokoller, hvilket bordlades. — .. Erkebiskopen tillkännagaf aut direktörMan q kell önskade inför ståbdoti hålla ett föredrag om : den gamla tempelmusiken hos judarne och dess öfvergång till krisdig kyrkomusik: Derefter åt-; skildes ståndet... 5 F Mo. SE. . (KT. 11 f m) ; : Erter skedd protokollsj ring Törfdrögs hela Lindströms, motion, om förändring af 101:.8 i å bankoreglementet. Motionen understöddes af hrr Renströra, Wallenberg OeW Muw da, samt älven af hr) y Hierta, ,som. ansåg densammas Yhvad,den afhandlar utvexlingen af specier, väl grundad För öfigt anfördes! 4 afseenne Ar Motionen) att den: samma vore ett återupprepande af biskop Agardhs förslag i ämnet, samt afsåge egentligen att förmå banken att Eg full valuta för sina sedlar, -Btt yttrande af hr Bj rek, om att produktionen bör urån att lifligt protestera mot återupptagande af en sådän sats, Mask Tågr Omma in i alla snar villfareRer fom: ör styra kursen etc., vågot som ingen bank i öde Kam göra HiBjöreks förklärade attdetta ingalunda warit hat imeringat Han hade.brgt ätt orsakentihvarfike gman. ifbankoreglementet sätt parikursen så hög, till någon del kanske berott derpa te MrH vAnsert att produktionen bör gynnas och könstnitionen hämmas. För öfrigt ansäge hr Björck motionen vara i flera häseenden ganska tänkvärd. gu tione: ulle kommuNiceras medståndhf Rent tEradtk till bankouti remissen af IriDahins Ymöri in ns 1 uppförande af Ef byggnad för örymmbände af-kongl.biblioteket och riksarkivet, anhöll hr Blanchå-att i densamtha få instämma i: maniskölle derigenom slippa att se bokhyllor uppresta midt iblanäkolonnerna,; såsom förhållandet skulle blifvit om manvinrygt biblioteljetinationalmusenm. Han ville dessutom uj man skulle göra någon utgällring bland Bötkefna) ty Vjest skulle Stockholmrtill slat mera, blifva. en stad, förmultnade I 1