Aftonbladet – 13 november 1862, sida 3

Rältegångsoch Polissaker. Undersökning angående eldsvådan vid Lilla Essingen. I förgår fortsattes förhöret i poliskammaren Dervid inställde sig nu fru Wesche, åtföljd a! sin fader, guldsmeden Lilja. Derjemte had: tillstädeskommit byggmästarne Magnusson och Westman samt ett par af hr Wesches arbetare Fru Wesche berättade om olyckan följande: Sedan hennes man med en lykta i handen gjori sin vanliga rond kring fabriken, hade de båda. från förstugan åtföljts in i sängkammaren, der de genast gingo till hvila. Kl. omkring 12 in. kom pigan Christina Larsson med barnet, som hon sött, och lade det i sängen, då fru Wescht vaknade, men insomnade åter straxt derpå samt väcktes först, då pigan Larsson vid 3-tiden ånyo inkom under rop att elden var lös. Fru Wesche. som till en början ej trodde att faran var så öfverhängande, klädde då på sig till en del och förblef temligen lugn ända tilldess hon genom den öppna sängkammardörren fick se elden, som spred sig med stor häftighet i trappan och hu set. Hennes första åtgärd blef då att rycka till sig det lilla barnet ur sängen, hvarpå hon rusade ut i den största förskräckelse, utan att upp: gifva ett ljud. Hon tänkte icke ens på sin man och såg icke hvad han under tiden företog sig. eller om han var inne i rummet. Som en af arbetarne vid ett föregående förhör uppgifvit att fru Wesche, då hon under branden utkom på gården, i anledning af de förut nämnda drömmar, som thr Wesche haft, skulle yttrat: Det var märkvärdigt hvad Wesche