Aftonbladet – 12 november 1862, sida 3

ende med nödigt antal exercisoch malskjutningsgevär, årligt anslag af 30,000 rdr till instruktörer samt ett dito af 10,000 rår till belöningar l vid prisskjutningar. af hr von Hedenberg, L. A, om afskrifning af Jen skuld för undsättningsmedel, i hvilken WeI sterbottens län häftar till staten. ) af dito, omsett anslag af 166;950 rdr för väganläggningar i Lappland samt om ett dito af 39,100 rår till ombyggnad och utvidning af läroverkshuset i Umeå. Grefve Wachtmeister, H., föreslog att S 12i1856 år skolstaga, hvarigenom dispens från läs ndet af grekiska medgifves ynglingar ilatinklasserna, måtte åter blifva gällande, hvilken motion bordlades. Hr B akel uppträdde derefter med ett längre och utförligt motiveradt förslag om en fullständig omorganisering af Sverges sjöförsvar. Motionen, som var indelad i icke mindre än 13 punkter, innehöll hufvudsakiigen : att alla tjenstbara ångfartyg skulle bibehållas, men af segelLoch foddlariyg endast så många, som för manskapets öfning oundgängligen är nödigt äfvensom roddbåtar endast skulle användas till förtöjning för kustförsvar vid vigtigare punkter; att det af regeringen för byggandet af nya fartyg begärda ordinarie anslaget måtte ökas från 162,000 till 1,000,000 rdr årligen samt ett extra anslag af lika belopp för samma ändamål beviljas; att genom sakkunniga män ett förslag till redigare och pålitligare redovisningsmetod för flottans materiel måtte uppgöras; att i stället för den odugliga båtsmansindelningen 2000 indelta matroser af kronan värfvade bland kustbefolkningen och försedda med tillräcklig aflöning skulle uppsättas såsom stam för ett dagligt flottans manskap; att ordinarie varfsarbetare skulle anställas och båtsmännernas arbete vid skeppshvarfven upphöra samt slutligen att för befästande af Carlskrona särskilt måtte anslås en summa: af 200,000 rdr årligen. Såsom tillgångar till de häraf följande utgifter hänvisade motionären till en hop befintliga besparingar och en förhöjning af sockertullen med 10 öre pr 8. Han väckte äfven vilkorligt en motion om denna förhöjning, ifall riksens ständer skulle godkänna det-föregående förslaget. Begge dessa motioner begärdes på bordet. Statsrådet Malmsten anlände derefter med de på ett annat ställe i bladet anförda kongl. propositioner och skrifvelse, hvilka alla bord ades. Ståndet åtskiljdes straxt efter kl. 12. Presteståndet. De sedan förra plenum bordlagda motioner föredrogos, och föranledde doktor Säves förslag om förhöjning af examinerade folkskollärares löner någon diskussion. Doktor Landgren inkom medett vidlyftigt skriftligt anförande till förmån för småskolorna. Han såg centraliseringssystemet olämpligt, och fann likgiltigt om läraren vore examinerad eller ej, emedan resultatet utgör den bästa examen; presten bör ega rättighet att hos konungens befallningshafvande anmäla kommuner, som ej kunna förmås försätta skolväsendet i verksamt skick, och ej för många slags öfningar idkas i skolorna. Prosten Palmlund understödde doktor Sävest motion, och önskade att antingen hela skyddsafgiften måtte anordnas för folkskolan, eller ock I statens bidrag betydligt ökas. Häruti instämde doktor Björkman. Doktor Säve medgaf att centralisation kan vara olämplig i Norrland, men trodde den i allmänhet nyttig; anförde åtskilliga exempel fr. Skara stift öfver anslagens otillräcklighet, hvaraf bevisades att staten ej kan underhålla småskolor, om de examinerade lärarne skola få tillräckliga löner. Doktor Landgren åberopade till stöd för sin åsigt om centraliseringssystemets olämplighet i Norrland en skrifvelse från Hernösands konsistorium till K. M:t. Motionen remitterades till statsutskottet. i; Prosten Tegners motion om tillägg och ändring i kongl. förordningen af den 20 i 1861 angående mantalsoch skattskrifning understöddes af en stor mängd af ståndets ledamöter. Doktor Falk föreslog att pastor och församling må öfverenskomma om bebofvet af särskildt sammankomst för husförhöret, men att förbindelsen att infmna sig vid mantalsskrifningen bör qvarstå. Doktor Nordlander instämde, och upplyste att i Hernösands stift en sådan semmankomst redan vore genom ett kungl. bref påbjuden. Biskop Björk anförde att i Göteborgs stift redan vore praxis att skilja uppteckningen för manSn från husförhören, emedan dessa sednäre hållas dels på våren dels på sommaren. Förötrigt yttrade sig prosten Sonden, biskop Milln, doktorerne Björkman och Gumelius samt prosten Lithner alla i samma anda; endast i fråga om utfärdande af någon författning i detta afeeende rådde någon andet Motionen remitterades till bevillningsutskottet. Öfriga i förra plenum väckta motioner remitierades utan diskussion. Derefter väcktes nya motioner : Af doktor Sandberg, att afgiften för bränvinstillverkning måtte ökas med 15 öre och sålunda utgå med 75 öre pr kanna; motionen remitterades till bevillningsutskottet. Af Prosten Palmlund, angående inskränkning af de fall, då edfäng lagligen må vara tillåten, och re-: vision af gällande edsformulär, samt med hemställan att rikets ständer må hos K. Maj:t anmäla motionärens framställning till öfvervägande i sammanhang med rikets ständers skrifvelse d. 22 Februari 1854. Bordlades. Af kyrkoherden Ternström, att ä första hnfvud-:; titeln måtte uppföras ett förslagsanslag till betäckande af kostnaden för de storartade anlägginger H. M. konungen låtit verkställa å Beckaskogs kungsgård, samt att rikets ständer måtte anhålla, det H. Maj:t täcktes, såsom ett tacksamt erkännande af H. Maj:ts omsorg om rikets bästa, för all framtid emottaga besittningsrätten af nämnde kungsgård — eller om detta försla; ej vunne framgång, att Beckaskog måtte för al framtid iklädas natur af kungsgård, den H. M:t således egde behålla och disponera emot erläggande af nuvarande eller framdele3 bestämmande afgifter; remitterades till statsutskottet och skulle kommuniceras medstånden. TI en ytterligare motion yttrade kyrkoherden Ternström en önskan att rikets ständer må besluta och till K. M:t ingå med skrifvelse rörande upphäfvande at 5 och 6 5S 2 kap. giftermålsbalken, samt tillkännagifvande att svågerlag å sidone må ega rum utan K. Maj:ts serskilda tillstånd. Remitterades ill lagutskottet. Af domprosten Björling, om den ändring af föreskriften i K. B. den 16 Mars 1858, att skollärare må erhålla pension vid 60 års ålder och efter 30 års tjenst. äruti instämde flera ledamöter, och motionen remitterades till statsutskottet. Af komminister Afzelius, att genom lag för Stockholms stad må medgifvas inställelse af de Jagliga bönestunderna i kyrkorna med undantag if fredagsmorgon, samt i stället en gång i vecxan finge hållas aftongudstjenst. Bordlades. Af prosten Tegner, att rikets ständer måtte bevilja Tysslinge sjösänkningsbolag ett lån af 150 000 rdr. Remitterades till statsutskottet. Doktor Sandberg uttalade uti ett tillägg till sin :notion om folkskoleafgiftens utgörande den önskan, att vederbörande utskott må så snart be-) handla frågan, att påbud kan hinna utfärdas om atgiftens erläggande äfven för detta år. Doktor Gumeis hemställan att statsutskottet OM times Ad ROR rn BR rn FORSEN SAN