Aftonbladet – 10 november 1862, sida 3

Article Image
den. ringaste plåga. Införande instrumentet i sned riktning, påträffade jag en hård kropp, som gjorde motstånd och som vid beröringen återgaf ett doft ljud, vida olika med det, som uppkommer då man träffar på en kompakt och benfrätt fiberväfnad. Då jag nu sakta förändrade sondens riktning, passerade den öfver det första hindret, in trängde på ett djup at 5 till 6 centimetrer och möttes der af ett benartadt motstånd på föga afstånd ifrån den yttre fotknölen. ag upprepar att denna sondering utbärdades med stor lätthet och att generalen under hela dess förlopp gaf oss antydnirgar, som han trodde kunna tjena oss till ledning. För att afsluta hvad som angår beskrifningen på de lokala symptomerna bör ytterligare omnämnas en svullnad at föga betydenhet i högra knäet och venstra hand lofven, de sista lemningar af reumatisk åkomma, hvaraf den sjuke sedan flera år tillbaka ofta haft känningar. Tillståndet i allmänhet är så godt man kan vänta sig efter de allvarsamma till. stötar, som egde rum i sjukdomens början, efter de svåra plågorna och isynnerhet efter en nära trettio dygns sömnlöshet. Ingen feber numera; 75 slag i mivuten; huden frisk, aptiten ganska god. Sömnen tillräcklig och stärkande; ansigtsuttrycket lugnt och värdigt, utan något som förråder lidande. Sådant var general Garibaldis tillstånd den 28 Oktober, då jag besökte Spezzia. Ni anser säledes utan tvifvel,ilikhet med mig, att generalen icke för närvarande befinner sig i någon fara; att han redan gått igenom den betänkliga perioden af akuta fall och således de farligaste stadier af sårskador, uppkomna genom eldvapen. Det förefinnes likväl ännu vissa lokalförvecklingar, som det är af vigt att iakttaga. Till en början är det ögonskenligtatt ledgången blifvit blottad, att den varit inflammerad och att kulan icke befinner sig i sjelfva ledgången, men i närheten deraf; att Iden kropp, som anträffades af sonden på t 2. centimetrer ifrån öppningen, icke är I något annat än projektilen, som sitter i den fördjupning, som har sin plats framför astragalen (största benet i hälen). Man finner detta nästan bevisadt genom de om; Breg or som; åtföljde bleesyren: skotItets riktning, kulans koniska form, stöfvelns och strumpans genomborrande, der kulan licke återfanns, läderbitar, som tid efter an nan utdrogos ur djupet af såret; den svullnad, som genast efter olyckshändelsen visade sig på en punkt, nästan diametralt . motsatt såröppningen m. m. HSlutligen vill jag erinra om detta egendomliga dofva ljud, som förmärktes då sonden mötte motstånd, en omständighet, som i och för sig väl kan lemna rum för tvifvel, men som, jemförd med andra diognostiska grunder, synes mig förete mer än sannolikheter. Hvilken hehandling bör nu egarum i afseendepå de skador jag här omnämnt? Vetenskapen företer visserligen exempel på att särskadorna i-lederna medelst eldvapen kunnat botas utan kulansuttagande och med dess qvarsittande i ledgången; men sådana fall utgöra sällsynta undantag. Man bör derföre icke uppgifva tanken på att uttaga kulan förr än denna åtgärd företer allvarsamma svårigheter och ögonskenlig fara. Men i förevarande fall ega ej dylika förhållanden rum. Jag anser således kulan böra uttagas. Borde nu detta uttagande genast företagas? Sådant var utan tvifvel möjligt, och denna operation; för öfrigt ganska enkel, skulle ha haft den fördelen att lugna många farhågor och tillfredsställa önskningar, ädla, men föga väl betänkta. I en upplösning, så länge väntad och derpå inom några ögonblick verkställd, hade legat någonting lockande. Jag ansåg mig emellertid böra annorlunda förfara. Ett omedelbart uttagande hade nödvändigt fordrat incisioner; det skulle ha förorsakat stora plågor samt åstadkommit en feberaktig spänning, och det var derföre ingenting som brådskade, enär sedan flera veckor fotens och isynnerhet ledgångens tillslånd med hvarje dag förbättrades. Den behandling, -som synes mig den enklaste och på samma gång den minst vådliga, vore at efterhand utvidga särkanalen, ända till den punkt der jag förmodar: den främmande kroppen ha sin plats. En dylik utvidgning kunde åstadkommas genom införandet af små cylindrar utaf Gentianarot, hvilkas volym småningom ökades och efter några dagars förlopp i dessas ställe ett styc ke preparerad svamp: Det är högst sannolikt, att man till följd af en sådan utvidgning skall kunna se och vidröra kulan, hvilken man då kan omfatta. med en vanlig tång och uttaga henne genom en kanal, tillräckligt rymlig att förekomma gnidningen emot de mjuka delarne. Låtom oss emellertid emot all sannolikhet antaga, att man efter en sådan förutgången utvidgning upptäcker, att den kropp, som stänger rörkanalen icke är kulan, utan ett benfragment, så skulle uttagandet deraf härigenom vara lika formligen angifvet som om det varit en kula, och kunde företagas genast. Låtom oss gå ännu längre. Antagom för att åfven föreställa oss det värsta, att denna benskärfya ännu eger lif och sammanhänger med de närliggande benen, så är det då ej af nöden att uttaga densamma. Den förberedande utvidgningen har i sådan händelse varit utan nytta, men ock utan fara. Jag finner alltså ingenting som verkligen hindrar uttagandet efter en förutgången utvidgning af sårkanalen. Detta ät den behandling jag tillrådde under konsultation, hvarefter jag skriftligen uppsatte mina tankar. Jag måste öfverlemna pun åt de tjenstgörande läkarne, emedan jag ej kunde förlänga mitt vistande i Spezzia till den dag, som var bestämd till den konsultation, der sjutton läkare skulle sammanträda, bland hvilka man räknade de med rätta högst firade namn inom Italien. AL a MB EE OR NR ris OT tm De MAC MÅ rr Sr MAPLE ST AA HO

10 november 1862, sida 3

Thumbnail