Aftonbladet – 8 november 1862, sida 3

TT rs nr RE TVR De Hr Blanche uppläste derefter sin förut annon serade motion angående skarpskytteväsendet; der började med en historik öfver skarpskytteväsen dets utveckling, samt innefattade på sätt och vis et organisations-förslag. — Skarpskytte-föreningarnc borde bilda en landtstorm, indelad i vissa ålders klasser, som borde öfvertaga det lokala försvaret. som utgör tredje. afdelningen af Sverges landt försvar, hvars båda första afdelningar utgjordes af stående armen och beväringen. Denna landtstorm måste genom statsmakternas beslut och skrifven lag legaliseras. Efter denna inledning kom tal. till det egentliga förslaget, för hvilket vi en annan dag skola närmare redogöra. Motionen bordlades. Hr Dahm uppläste en motion af innehåll, att en afgift, efter enahanda grunder som för kurhusafgiften, af från 6 till 25 öre på hvarje mantalsskrifven person, länsvis skulle anslås till lasaretten, samt att högre löner och pensioner genom statens försorg måtte beredas lasarettsläkare. Motionen bordlades. Hr Berger uppläste en motion, innehållande ett förslag att ordinarie räntan af mjöloch ad qvarnar skulle upphöra och ersättning af det allmänna på annan väg beredas. Ståndet åtskildes klockan tre qvart till 2e. ms Bondeståndet. Vid öppnandet af plenum redogjorde talmannen för resan vid den högtidliga invigningen af vestra stambanan och uttryckte så väl sina egna som deputerades tacksamhet för det sätt, hvarpå de allestädes blifvit emottagna samt den erkänsla hväri något hvar häftar till chefen för statens jernvägsbyggnader. De till ståndet aflemnade kongl. propositioner remitterades samtliga till vederbörande utskott. Den första i IG af dem, nemligen om tillägg i 15 8 af kongl. kungörelsen den 18 November 1860 angående beväringsskyldigheten föranledde ett par anföranden af Ola Jönsson och August Andersson, hvilka båda med all tacksamhet för den kongl. propositionen likväl ansågo att man borde kunna gå så långt som den förstnämnde i sin motion föreslagit ller het äfven från bivistandet af andra beväringsklassens cxercis, för yngling, som vid skarpskytteför ning ingått och fortfarande qvarstår, anseende talarne att den åsyftade exercisfärdigheten lika väl vinnes vid skarpskyttekårerna, emedan man redan sett prof på att dessa lika bra, ja till och med bättre än andra klassens beväring utföra bataljonsrörelser. — Af dessa nu anförda skäl ansåg sig Ola Jönsson böra åter anmäla sin förut återtagna motion. Propositionen Angående försäljningen till skatte af Ljusne kronolaxfiske i Gefleborgs län föranledde ett afstyrkande från Olof Pehrsson i Gefleborgs län, hvilken skriftligen anförde att det nu ifrågavarande laxfisket för ej så lång tid tillbaka årligen lemnat kronan ett årligt arrende af 12 till 1300 rdr; nu-har deremot detta arrende nedgått till 500 rdr, hvartill enligt talarens åsigt orsaken vore att Ljusneå sågverksegare. medelst egenmäktigt och olagligt företagen forn förstört fisket. Att nu till nämde sågverksegare, såsom ifrågasatt vore, för en obetydlig summa försälja laxfisket, sedan just de sjelfva nedsatt dess värde, vore i hög grad orättvist; förordande Olof Pehrsson deremot att försäljningen af fisket, om sålan nödvändigt skall försiggå, måtte ske på offentlig abktion Af samma mening voro: Östman, Erik Ersson, Tjernlund och Per Eriksson. En motion af C. J. Svensson från Kalmar län. angående sättet för redigering af utskottsbetänkanden, remitterades ill expeditionsntskottet. Derefter företogs till behandling en motion a! Olof Nilsson från Westerbotten, angående väg underhållningsskyldighetens skijande f ånjordbruketocl Sfvertagande af staten emot skattebidrag. Ut lenna motion förenade ST Anton Nyströn och Olof Lindström från Westerbottens län. Larsson, som derefter erhöll ordet, ytt rade att om staten skulle öfvertaga väghållnings skyldigheten, finge man först se sig om efter er uld:eller silfvergrufva att taga medel ur, eme: dan kostnaden troligen skulle komma att uppgi till mer än hela den närvarande statsregleringen. Till följd af dessa skäl, äfvensom att många frå gor af vigt framför den ifrågavarande påkalla er ar lösning, ansåg talaren sig böra afstyrka bi 1 till motionen. Flera andra talare erkände principen uti Olof Nilssons motion, eller att väghållningsskyldigheten skiljes från jordbruket; men kunde ingalunda förorda det sätt hun föreslagit. Trodde för öfrigt att frågan bäst skulle länsvis kunne ordnas af de nya kommiwmnalstyrelserna. De flesta af de nordiga länens representanter förordade likväl motionen, som remitterades til statsutskottet. Förslag af samme motionär om afskrifvandet uf äldre undsättningslån för Westerbottens lär remitterades jemväl till statsutskottet. otion af Jöns Pe sson från Blekinge län om ndring af 2 1 mom, i kongl. förordningen len 11 Juli detta år, angående pres:erskapets Amer, sålunda att landstinget måtte ega rätt utse ledamot i den nämnd som för prestlönereglering tillsättes, i stället för att, enligt nu gällande förordning, ledamoten utses af länets hushållningssällskap, antogs med acklama ion och remitterades till :konomintskottet. Motion af Lekberg från Nerike om att bränvinsutskänknings och minuteringsafgiften måtte nbetalas till landtränterierna och sedan utdelas ill kommunerna, i proportion efter deras folk mängd, mötte motstånd hos en och ännan leda not som ansåg att dessa skattemedel hellre böra ingå till statsverket, för att sedermera användas ill allmännyttiga företag i kommunalväg, anfö ande Bjerkander för sin del, att han just ämde väcka en motion fotad, på sistnämde grunri Nyqvist förordade äfven denna åsigt, allden: lund han trodde att krogarnas antal under ådant förhållande skulle minskas, emedan man iu stundom ser superiet med blida ögon af käl att det är inkomstgifvande för kommunen. Motionen remitterades till bevillningsutskottet. Till statsutskottet remitterades en motion af Gustaf Bjerkander om förskottering af 500,000 år till föllbordandet af jernbanan mellan Falöping och Jönköping. På förslag af Håkan Pettersson. beslöts att senom. protokollsutdrag betyga ståndets tacksamret för den välvilja dess deputerade fått röna under jernvägshögtidligheterna, Vidare ingafs ett större antal motioner, hvilka la tordlades och till hvilka vi efter nästa plemum återkomma, Kongl. Maj:s proposition rikets ständers statsutskott, angående statsverkets tillstånd och behof. Gifven 8tockholms slott den 24 Oktober 1862. (Forts, fr. gårdagsbl.) Hvad derefter angår de landtförsvarets behof, ör hvilka tillfälliga eller extra uns:ag erfordras, nner K. M:t, på grund af hvad uti förut åbeopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenlen blifvit uiredG och upplyst om hvart och ettå f nedannämnda föremål, hvartill medel behöfNS Sr AD VE ET NS ill