Aftonbladet – 8 november 1862, sida 3

och mera dylikt borde häns utas; i många fall, i der hvarken prest eller domare kan afgöra frå: I gan, böra kontrahenterna i vittnens närvaro gifva !I förklaring att de äro till äktenskap lediga, vara h i tillräcklig; samt att kontrahenterna sjelfva anti jsvara för följderna af detta intyg, men ej pre.. I sten; förordade upphäfvandet af stadgandet i 2 kap 125 giftermålsbalken ; och töreslog, att prest I som viger personer, som ej få gifta sig, men hvilNI kas hinder äro sådana att äktenskapet kan få I j fortsättas, plikte 5—200 1dr, men för vigsel i så;i dana fall, då äktenskapet ej kan fortsättas från -1200—500 rdr. Doktor Sandberg hade förut instämt i gjorda för.islaget om minskadt ansvar för olaga vigsel, och t ansåge suspension tillräcklig: instämde äfven nu och anhöll att detta måtte åtfölja motionen. -) Doktor Almgrist ansåg motionen höra till de fromma önskningarnes område. Hvad angår rättighet att i tvistiga fall vända sig till domaren, 5 j finnes den förut; det enda vore om domaren 21 ålades afgifva sitt yttrande. Det vore godt om ti llagen kunde ändräs, dels för det stora ansvaret, 8 i dela för den ovisshet som ofta uppstår t. i i fråga om utvandrare, hvilkas ktetkamet är oviss. Doktor Falk ansåg förslaget så billigt, att han likväl hyste något hopp, ansåg att domstolen all1 I tid borde afgilva yttrande och presten få lita på I! domarens officiella intyg. S Kyrkoherden Wennerström förklarade sig nöjd uj om d:r Falks förslag erhöll framgång, derigenom vore redan något vunnet. Motionen remitterades till lagutskottet. Härefter uppläste doktor Säre en motion, hvari föreslogs, att för nästa statsregleringsperiod hela 1 iden återstående skyddsafgiften måtte användas I för folkskoleväsendet, dels såsom anslag till ser I minarier, förhöjning i examinerade folkskolläraa I res löner samt till förbättring af småskolorna: . I vidare att folkskollärare som tjenat nitiskt i 10 år, skulle erhålla en förhöjning af 100 rår för en I gång, och slutligen att besparingarne å redan tigifna anslag till pensioner verkligen skulle för tisådant ändamål användas, — Motionen begärdes j på bordet. Biskop Bj.rk ansåg icke att rikets ständer vid 1856 års riksdag inkommit på någon farlig väg. enom småskolornas inrättande; utan dessa skulle ) folkskoleundervisningen ej gjort de framsteg som Inu varit fallet. I stora socknar besöktes ej de tj ambulatoriska skolorna; genom småskolorna hade hemmen, dit första undervisningen hör, fått en väckelse, om flera barn kommit i skola än förut. Medgaf att lärarnes behof ej blifvit uppfyllda Toch instämde med doktor Säve om lönernas förI höjning och gratifikation efter 10 års tjenst. ,I. Doktor Säve trodde att biskop B. orätt uppfattat talarens mening. . 1856 års ständer hade ; ga småskolorna ett sådant förord, att man eraf kunde draga den slutsats, som vore dessa nog och de fasta skolorna obehöfliga; ansåg nöI digt att en sådan mening hejdas, och att man lej i afseende å folkundervisningen borde stanna I vid småskolorna, utan staten uppmärksamma de fasta skolorna, och försätta dem i sådan ställning att de måtte uppfylla folkets behof och upplysning. , Doktor Carlander motsatte sig ej förhöjning al skollärarnes löner, men insåg ej, hvarför de fasta Iskolorna böra upphöjas på småskolornas bekostnad; föräldrarnes skyldighet att i hemmet meddela den första undervisningen, gör ingalunda småskolorna öfverflödiga; ansåg mnyttigast för undervisningen, om halfva skyddsafgiften öfverlemnas åt kommunernas förvaltning under sträng kontroll öfver användningen, hvarigenom både högre och lägre myndigheter skulle befrias från många onödiga bestyr. Häruti instämde prosten Lundholm. Doktor Sandberg medgaf att det vore föräldrars pligt att tillse den första undervisningen, men frågan är om hvad tid de dertill kunna använda; trodde att denna pligt skulle inträde med mera välsignelse, då barnen redan kunnz läsa innantill. Om i stora församlingar funne: blott fasta skolor, skulle der uppstå en blandning af olika kunskapsmått och undervisningen deraf försvåras; ansåg derför uppoffringarne för småskolor icke bortkastade, utan nödvändiga. och önskade att kommunerna måtte få använde skyddsafgiften. iskop Björk trodde att förmågan och ubenäenheten att i hemmen meddela den första un ervisningen gjort småskolors inrättande till et nödfallsmedel, men att de också innefattade er väckelse för undervisning i hemmet, ty vid der ambulatoriske lärarens återkomst hade föresatt: pensa kunnat inläras; småskolans förnämst: värde är att befordra den fasta skolans gång. Professor Carlson erinrade att vid 1856 år riksdag anslogos 100.000 rdr, dels till inrättande af smäåskolor, dels till understöd åt examinerad: lärare, och att det således: berott på församlin garne att förekomma ojemnheter i tillämpningen Doktor Säve erkände de välvilliga afsigtern: hos 1856 års ständer, men ordalagen voro så dana, som skulle de mera omfattat den Ruden densköldska skolan än den fasta skolans utbild ning. Motionen bordlades. Prosten Tegner föreslog att i 5 8 2 mom. aj kongl. förordningen den 20 Juli 1860 om man talsoch skattskrifning måtte intagas ett åläggande för pastor, att genom pålysning samman kalla hemmansesarne till justering af husför hörslängd, med förbindelse för dessa :tt infinn: sig för att lemna upplysning om skedda förön dringar inom socknen; samt att den allmänn: personliga inställelsen till mantalsoch skatt skrifning måtte, om ej upphäfvas, dock inskrän kas, ss attt. ex. från hvarje by komme en per son. Motionen bordlades. I en ytterligare motion hemställde proste Tegner ått rikets ständer måtte hos K. M:t an hålla att, då tågande trupp måste församl:s på helgedag, tiden dertill utsättes på eftermidda gen. Motionen bordlades. Komminister Afzelius föreslog ett sådant tillägg i kongl. förordningen den 4 Maj 1855, att fånge. som bekänt sitt brott och visade ett ångerfull och värdigt sinnelag, måtte, på anmälan hos domstolen af vederbörande själasörjare, tilåtas ST H. h. nattvard. Motionen bordlades. oktor Sandberg önskade att rikets ständer måtte hos K. M:t anhålla om sådan ändring i konvgl. förordningen den 13 Mars 1846, att folkskoleafgift skall utgå af alla, både dem som cr: igga mantalspenningar och skyddsafgift samt hvarje arbetsför person, den der ej för fattigdom är befriad från alla utgifter. En stor del af ståndets ledamöter instämde, och motionen remit terades till bevillningsutskottct. Professor Carlson föreslog att anslaget till folkskoleväsendet ön å 8:de hufvudtiteln; att 150,000 rår ansläs till förhöjning i folkskollärarnes löner; att anslaget till seminarierna ökas till 60,000 och . till folkskoleinspektörerna till 30,000 rdr, samt att innestående omkring 100,600 rdr, afsedda för pensioner, måtte dertill användag. Motionen bordlades. Åtskilliga utskottsmemorial, hvaribland expeditionsutskottets om antagande af kanslipersonal, biföllos. Borgareståndet. Elna: Protokollsjustering. — Representanten för Carlskrona kaptenlöjtnant Witt tog sitt inträdeiståndet och helsades af talmannen välkommen. Derefter uttalade talmannen i ett något vidlyftigare föredrag. som äfven innefattade en kortfattad skildring af den högtidliga färd, från hvilken rikets ständers deputerade nyligen voro återkomna. til