Aftonbladet – 5 november 1862, sida 2

EFS LENNART är redan i och för sig någonting sällspord! denna enhällighet, hvarmed landets. store I och det egentliga folket, arm, embetsmär i och polis förklarat sig vija vara af mec hela. den; Bayerska. dynastien, och följder häraf har varit, alt denna statshvälfning icke kostat en endå droppa blod. Men af änn större vigt-är den utsträckning af grekisk: I väldet inom Turkiet, hvilken. man anse) halva legat i:. evolutionsmännens plan oct som efter all sannolikhet torde blifva er följd: af dynastiförändringen. Möjligheter att genomföra en dylik: utsträckning bero åter hufvudsakligen af. den man; grekerns besluta: sig för att sätta upp. på: den: ledign tronen. Och i:båda dessa: hänseenden öppnar sig ett rikt fält för den europeiska di I plomatiens besrbetningar, då det väl i vår: dagar mera ej kan komma i fråga att söka med våld påtvinga ett folk. dess regering Exempellös är den hastighet, med hvil ; ken. denna revolution. bragts till stånd. De tog sin början inom. de vestra provinserna Vonitza, Missolonghi, Naupaktos och Patras reste sig nästan) samtidigt; men ännu den 22 i förra månaden hade hvarken de östr provinserna eller, hufvudstadena deltagit i uppresningen. Och redan. den -24:de had likväl konungen flytt, en provisorisk rege ring blifvit faststäld, som i folkets och armåns. namn. förklarade konung Otto och hans Oynasti afsatt och en nationalförsamling sam mankaliad: Och härmed gjördes en ända på konung Ottos 30-åriga regering och på den bayerska dynastiens välde i Grekland För att kunoha göra sig rede för möjlig heten af en så plötslig regementsförändring är nödigt att kasta en bl:ck tillbaka på hulvaddragen af det lilla landets historia under denda regering och denna dynasti. Vi taga härvid till ledning en. artikel i Times. temligen sträng, men icke jäfvad af andra än dem hvilka, i likhet med det reaktionära parisiska bladet La France, anse alla revolutioner för afgrundens foster, alla. krönta hufvuden för helgon. Det måste visserligen. medgifvas att konung Otto redan från början befann sig i en skef ställning, Han utsågs af skyddemakterna. till konung af Grekland och antogs af nationalförsambngen, då han änn: endast var en 17 års gosse. Detta skedde i Oktober 1832. När ban anlände till Grekland, fann hansdet.nya riket under styrelse af ett regentskap, hvilket redan då stod un der pedantiska vesterländska inflytelser, och sökte iGrekland. införa samma. stela och invecklade former, som dem hvarmedkontinentens stater förvaltas) och metoden att tanklöst öda bort de penningesummor, som man försträckt den späda staten för at stärka dess krafter, var ett exempel;--redan gilvet af regentskapets statsmän. Då-ko nungen 1835 sjelfanträdde regeringen, hade Grekland redan börjat biträda den: bana, som. leder till, bankrutt och, anarki... Men hvilka exempel konungen än må ha haft för ögonen, så visade han sig snart mäktig utt öfverträffa sina lärare. En brytniog emslian honom och hans undersåter upp: kom innan kort genom hans fjrargelseväckande partiskhet för de baytare, hvilka åtföljt honom till-landet. Följden häraf blef, att grekerna fattade den yttersta afsky för det tyska hofvet. Ejmog med att bayrarne insattes i indrägtiga embeten, utan deras inflytande gällde ock uteslutande; i afseende; på handhafvandet af de. allmänna ärenderna, hvilka sköttes med en okunnighet och en fävitskhet, som man knappt kan tänka ig. Inom några få år hade nästan alla de samla bruk. och stadgar, under hvilka grekernardefvat i: århundraden, blifvit utbytta pmotettbyråkratiskt system efter Mänchrermodell, — Fölket; som äfven under det ttomanniska väldets, ok: hade fått bibehålla ina institulioner orubbade, såg nu sitt land omskapadtlill likhet med ett tyskt hertiglöme. Hvad:sultanerna med en viss.poliisk takt hade skonat, upprycktes nu med oten af. ett litet kotteri fjeskiga pedanter ån. ett.tyskt hof. Glömsk af att han var n valkonung och att hans undersåter med ina egna svärd vunnit sin sjelfständighet,