Aftonbladet – 1 november 1862, sida 2

Doktor Tyseti motion n:r Zom utfärdande af en ecclesistik boställsordning, med afseende å evclesiastika boställens bebyggande, åkerns häfd och skogens vård, samt tillåtelse att få från boställen afyttra foder, bordlades. Komminister Tengvalli Malmö hade till ståndet öfverlemnat femte upplagan af Utkast till konfirmat onsundervisning efter Luthers lilla katekes, hvaråt komminister Tengvall anhöll att ståndet mätte egna en närmare granskning. Doktor Wensjoe och domprösten Sundberg ansågo olämpligt, att ståndet uttalade någöt omdöme om skrifter och gjorde sig till ett reeenserande kollegium öfver dit inlemnade skrifter, samt afstyrkte att ståndet toge någon slags befattning med ifrågavarande arbete; hvaremot erkebiskopen och doktor Gumeelius ansågo att, då arbetet behandlade ett ämne som så nära rörde ståndet, detsamma borde remitteras till ståndets enda utskotts pastoralafdelning, hvilketockså bi ölls. Borgareståndet, Den nyvalde. representanten hr Ditzinger tog sitt inträde och helsades af talmannen å ståndets vägnar välkommen. ustitieombudsmannens berättelser för åren 1859 och 1861 remitterades till lag-utskottet. Rikets ständers revisorers berättelser om verkställd granskning af statsverkets och riksgäldskontorets räkenskaper för åren 1858, 1959 och 1860 femitterades till stats-utskottet Den justitieombudsmannens berättelse för år 1861 medföljande tryckfrihet komitens berättelse remitterades till expeditionsutskottet. Hr Hjertas sedan förra plenum hvilande motion om tillsättande af ett utskott till utarbetande af ett förslag till lämpliga åtgärder för att åstadkomma mera skyndsamhet vid justering och tryckning af protokollerna föredrogs och förklarade hr Hjerta dervid att han återtoge densamma med anledning af de upplysningar han fått rörande de praktiska svårigheter som möter för vidtagande af ett dylikt arrangement. Vidare föredrogs hr Ryding å bordet hvilande motion om en i vissa hänseenden förändrad kreditlagstiftning, Motionen vidiör det redan länge öfverklagade utborgandet på längre tid: af varor, hvilket förhållande serdeles för minuthandlanden är beklagligt och gör att han aldrig-kan fullt känna sin ställning eller hafva sina tillgångar disponibla. Till afhjelpande häraf föreslås att genom lag skulle stadgas en viss kortare tid för detta utborgande samt att, om ej efter denna tid räkningarne blefvo liqviderade, fördringsegären skulle vara pligtig att derförlagsöka gäldenären, så vidt han ville bibehålla laglig rätt till sin fordran. s Motionen remitterades till lagutskottet med några dervid af hrr Muren Wallenberg och Hjerta fögade anmärkningar. Den välmenade syftningen af motionen vitsordades men tröligt vore ej att man på den vägen skulle komma till det åsyftade målet. otionen innebar att försök i reaktionär riktning. Önskligt vore om den istället kunde föranleda ett förnyadt förslag i samma syftning som det rikets ständer vid en föregående riksdag atgifvit, men som. ej ännu från regeringens sida föranledt någon åtgärd eller en förminskning i handelsboks vitsord. Trenne statsutskottetsoch besvärs och ekonomiutskotts framställningar om tillökning i dess tjepstepersonal bifölis. Köskilliga EK. M:ts propositioner och skrifyelser dels bordiades dels remitterades fill utskott Hr Lemchen uppläste en motion af innehåll: det rikets ständer måtte bevilja ett förskottsanslag af 500,000 rår för fortsättande af arbetena å jernvägen mellan Falköping och Jönköping. Motionen bordlades. Ståndet åtskiljdes kl. half 2 e. m. Bondeståndet. Till behandling företogs de sedan förra plenum bordlägda motionerna om frikallelse från VPeväringsskyldi :het för yngling. som kaw förete intyg öfver avt han är aktiv ledamot inom skarpskytteförening och 6 månader i dess öfningar deltagit, samt den andra om grundskattens kapitalisering ; den förra motionen väckt af Ola Jönsson från Malmöhus län och den sednare af Johan Pehrsson från Upsala län. Efter en lång debatt om huruvida lämpli vore att Ola Jönssons motion nu remitterades till utskottet, alldenstund -K. M. i sin proposition rörande statsverkets tillstånd och behof äskatanslag till gevär åt skarpskytteföreningarne och : dessutom ett större antal af ståndets ledambtter voro sinnade att förena sig om en motion i ämnet för den händelse den kongl. propositionen ej vore fullt tillfredsställande, återtog Ola Jönsson slutligen motionen för att vid lämpligare tillfälle kunna på nytt anmäla Johan Pehrssons motion förordades varmt i ett anförande af Lönnberg från Östergötlands län, och sedan hela ståndet instämt i motionen remitterades densamma till statsutskottet. Under dagens plenum väcktes flera motioner, Kvilka allesammans, likasom de å arma: ställe ; Omnämnda kongl. propositionerna, bordlades. Kongl. Maj:s nådiga proposition till rikets ständers statsutskott, angående statsverkets tillstånd och behof. Gifren Stockholms slott den 24 Oktober 1862. Jemlikt grundlagens bud vill K. M. härmed atgifva nådig proposition: om stätsverkets tillstånd oeh behof. Härvid förekommer först frågan om de ordinarie och extraordinarie inkomIsterna, hvilka K. M. ansett böra beräknas på följande sätt: Ordinarie eller ständiga inkomster. 1:o Ordinarie räntan, så vidt den är till vissa tjenstestater eller inrättningar indelad, beräknades vid sistl. riksdag till. 2,666,700 rdr. Denna summa bör dock numera antagas till något higre belopp, ty värdet af de indelta räntorna för landsstaterna i länen här under åren 1858—1860 i medeltal med 46,508 rdr öfverstigit det belopp, hvartill samma värde beräknades vid sista statsregleringen, och då det är af vigt att anslagen i riksstaten så nära som en motsvara den verkliga utgiften, synes ock den härför vid förra Beräkningen af ordinarie räntan kalkylerade sbmma kunna i samma mån förhöjas. Emellertid och då från nyssnämnde summa 46.508 rdr afräknas dels följande å 6:te hufvudtitelns anslag till befrämjarde af s öjderna uppförda indelningar, nemligen: de tillklädesfabrikerne i Norr: köping anslagna räntor af kronoläge; erniv Dragsqvarnen nordantill n:r 10, Dragsqvarnen n:r 16 och ett ålfiske vid sistnämnde qvarn, hvilka räntor, enligt kammärkollegii b-slut den 21 December 1858, blifvit uteslutne från kronoräkenskaperna samt förde inom kolumn i jordeBoken, utgörande tillsammans ............ 203 rår, dels ock den till Wisby så kallade kronokalkugn tillförene utgående vedränta, hvilken, se-lan ahslag till uppköp af ved för nämnde kalkugn blifvit uppfördt å riksstatens 7:de hefvudiitel, icke vidare i räkenskaperna under anordningstitel afföres och följaktligen numera bör redovisas bland kronans behållna ränto: 1217 rår eller tiltsammans.... 1,450 rdr återstå 58 rdr hvarmed värdet af den indelta ordinarie ränI tan öfverstigit det vid sistlidne riksdag. beräkI nade belopp I Med iakttagande häraf bör den vid förra riksdågen utförda summan af indelta; ordinarie räntän förökas i jemnt tal till rmt rdr. 2.711.800. ——— — —-HÄ-..—-.?-;.—