Aftonbladet – 25 oktober 1862, sida 3

en af Qvarnström modellerad 1 Köpenhamn gjuten bröstbild i brons af Gustaf II Adolt — stiftaren afriddarhuset, hvilken sjelf nedskref de tänkvärda orden: ridderskapet och adeln skall lägga all sin flit derpå, att ge mene man med ypperliga dygder och ädla gerningar föregå, desslikes att med upp: offringar för fosterlandets väl, göra sig för tjenta af de utmärkelser dem: förunnats, ej tänkandes på egna fördelars oskäliga ökande, ty deraf lider landet stort men. Det högvördiga ståndets styrpinnar före falla mycket beklämda. BStåndeis positior är utan all gensägelse ganska besvärad, se dan den af både borgareoch bondestånden. genom deras helsningstal, i ordets fulla be märkelse blifvit stormad. Också har biskop Fahlerantz, ehuru mycketskröplig, i god tid tillkallats för att gifva goda 1åd i afseende på de högvördigas placering i utskotten Farbrors ungdomsvän, biskop Annerstedt. afltägsnar sig med hvarje dag alltmera frår erkebiskopsstolen. — Biskopen i Linköping åter, närmar sig den med jättesteg, och torde kanske uppnå den förr än man tror, om det bekräftar six, hvad som är en känd hemlighet, att hans högvördighet Reuterdahl gerna vill nedlägga erkebiskopsstafven den dag en peusion, tillräcklig för ett tarfligt lefnadssätt, kan beredas honom. Samma dag som en här utkommande tid ning lät förstå att sjuklighet möjligen skulle hindra grosshandlaren Schwan att antaga talmansklubban i borgareståndet — hvilken sjuklighet förmenades skola ricochettera på den designerade vice talmannen, hr Murenp — inställde sig den förre med vanlig magnificens på borgareståndets klubb. HrrSchwar och Muren äro också redan utsedda till samkonungar i det tredje ståndet. Den förre skall utan tvifvel såsom angenäm och frikostig värd öfverglänsa alla sina företrädare, och den sednare skall äfven öfverträffa sina i talförhet och blindt devouement för konunga makten och jernvägar. Hr Schwans magnifika våning skall stå öppen för begge partierna inom ståndet, och hans läckra måltider skola täppa till munnen äfven på stån dets mest hallstarriga saducer. En annan person är öfvertygad om atthi Schwans dubbelmission — såsom talman och värd — skall lemna afgörande bidrag och praktiska illustrationer till den gamla holländska läkaren van Hellmonts teori — den nemligen att lifvet beror på en ande — som han kallade Archeus — hvilken hade sitt säteimagen. Archeus var en slags öfverste mun: skänk. Om anden är vid dåligt lynne så uppkommer kolik — nu opposition — är han vic godt lyane, så må menniskorna väl och är glada — nu medgörliga, och alls icke kinkiga i afseende på ärendenas afgörande enligt talmannens önskän. Om det nu visar sig att borgareståndet städse kan bibehålla: vid godt lynne, så är det påtagligt, att der gamle holländarens länge förgätna teori åte kommer till ära, hvilket ytterligare ökar hi Schwans förtjenster om det allmänna bästa. och ban skall både inkallas till hedersleda mot i svenska läkaresällskapet och undfi storkorset af Wasen, kanske bli statsråd mec tiden. Borgareståndet håller som bäst på at! rangera sig i två partier: största och förstt ivistefrågan mellan dessa torde blifva om bh Muren skall insättas i statsutskottet eller icke. Insättes hr Murån der, så torde väl en elle: annan million mera af statsmedlen komm: i drift och ban sjelf till Gefle hemföra ev bavererad? Wasa-krachan. Om bondeståndet sjelf fått kalla sin tal man, skulle dess val utan tvifvel hafva falli: på samme man som konungen dertill utsett I bänken är Nils Larsson oersättlig. Ha var ståndets utmärktaste talare, i afseend:. på kunskaper, erfarenhet och ett älskvärd väsende kan han mäta sig med alla sin: företrädare på talmansstolen, i afseende pi karaktersfasthet, parad med sannt frisinnad: grundsatser, står han framom dem alla. Til ären är Nils Larsson den yngste bland all: dem som efter det nya statsskickets införande beklädt talmansstolen. Han är i si tulla mannakraft — blott 40 år — och all: tecken bebåda honom en vacker lefnads bana. Vid hans sida — såsom vice tal man — är Anders Eriksson i Nordkärr ställd Han är redan eh gammal man; men han: äfven af hårdt arbete brutna kroppskrafte hafva icke mäktat försvaga den ännu ung domliga själselden och det ädla hjertat. D: han yttrar sig, oftast kort, alltid gediget förefaller det som talade en gammal siare Han är i ordets sannaste bemärkelse er vacker ip för en frisinnad odalman. Bland den legio officiella tal, hvilka äfver vid denna riksdag blifvit hålla, utmärka sit främst de som utgått från bondeståndet. De hafva utan all gensögelse varit de mes: prononcerade, rika på stål, flera af dem och förnämligast talmannens affattade i et sällspordt vackert språk. Också inträffadc hvad förr aldrig skett, att hela ståndet til protokollet lät anteckna sin tacksamhet för dem. I alla dessa tal har det oafvisligs behofvet af en representationsförändring ut gjort hufvudtemat. I hög grad betecknande är den omständigheten, att det tal, som bondetalmannen vid ståndets uppvaktning hos konungen förliden ondsdag höll — och hvilket tiliförene endast inskränkte sig till upprepandet. af oftast utnötta underdånig:hetsbetygelser — nu hade en bestämå politisk färg, i det att äfven i detta tal na: tionens lifsfråga på ett värdigt sätt vidrördes. Konungens svar var välbevåget och knapphändigt — så knapphändigt, att det var alldeles färglöst. Men nu slut på vidare ordande om riksdagen, åtminstone för denna gång. n af flera skäl märkvärdig affärs uppgörelse kan jag ej underlåta att meddela äfven derföre att den är alldeles egen i sitt slag. Lifmedikus Retzius hade under ev lång följd af år förskaffat eig en särdeles intressant och rikhaltig obstetritisk samling — dan fallständisacta cnm finnes här