Aftonbladet – 25 oktober 1862, sida 3

UTRIKES, DANMARK. I Hamburg lärer med nästa månad komma att utgifvas en Schleswigholsteinische Cor respondenz?, som skali i tysk anda meddela utlandet hvad som sker i Slesvig-Holstein och Danmark?. Utgifvaren är en grefve Baudissin. Prinsessan Alexandra skall i nästa månad besöka sin blifvande svärmoder, drottning Vietoria, i Osborne. Folketinget diskuterar regeringens förslag till införande af jury, som i det hela vinner bifall. FRANKRIKE. Enligt tidningen La France komma senaten och lagstiftande kåren att sammankallas till den 15 nästkommande Januari. Statsrådet, som sammanträder redan den 20 i denna månad, lärer genast börja diskussionen öfver 1864 års budget. Droyn de Lhuys har underrättat diplomatiska kåren om sin utnämning till utrikesminister genom ett cirkulär, hvari han försäkrar, att han ingenting skall försumma för att befästa de vänskapliga förhållandena mellan Frankrike och de utländska makterna. I ett annat cirkulär till Frankrikes diplomatiska agenter ämnar han, enligt Patrie, förklara, att Frankrike ickeskall tåla någon påtryckning utifrån samt att det är kejsarens fasta afsigt att vidblifva den liberala politik som han följt alltsedan början af underbandlingarne rörande den romersKa frågan, och ytterligare försöka åvägabringa en försoning mellan Italiens rättigheter och påfvedömets intressen. ENGLAND. Såsom det berättas, skall det indiska departementet ha beslutat att ofördröjligen fortsätta den landtelegraflinie, som nu gär till Bagdad, till Persika viken och att derifrån till Gwadel på kusten af Beludschistan nedlägga en undervattenskabel, från hvilken punkt en landlinie kommer att anläggas, hvilken skall ansluta sig till det indiska telegrafsystemet. Om de dystra och osäkra förhållandena på Europas fastland yttrar Globe, efter ati ha talat om det franska ministerombytet, de sednaste händelserna i Preussen och den blott formelt afgjorda orientaliska frågan: Den kroniska faran i situationen består icke i den obestämda, utan i den vexlande karakteren i vissa hofs politik. Hemliga öfverenskommelser, fördolda intriger finnas för handen. Man lurar sorgfäligt efter tillfälle. Fortfarande ega utmaningar rum. Man håller i beredskap förmenta nationuli tetsrepresentanter, stundom liberala, stutdom reaktionära. Löften gifvas och brytas, och man samlar omsorgsfullt en fond af ändlösa förbehåll. Resultatet är, att luften är mättad med ohelsosamt misstroende och att nationerna bedrifva sina vanliga angeGrd beväpnade ända till tänderna. Då de större staterna icke veta, huru snart krigets fruktansvärda gissel skall drabba dem, rusta de sig, och de små staterna erfara blott i ringa grad känslan af trygghet. Detta är f.ljden af en politik, hvilken för äregiriga ändamål dritver sitt spel med nadonaliteterna samt af blödigheten hos en darrande konservatism, som bäfvar tillbaka ör pligten att åstadkomma nationel enhällighet genom ett klokt och rättvist beteende. Ingen nensklig makt förmår hindra det ondas tillväxt, men detta är icke ett skäl för tänkande menniskor att tillsluta sina ögon för fakta, och ej heller för nativnerna att ej hålla sig beredda att bjuda spetsen åt det värsta, som kan hända dem. TYSKLAND. Bonns universitet har beslutat i en adress sillkäonagifva sitt instämmande i professor Brandis åtgörande i herrehuset, der han hörde till den minoritet, som icke ville medverka till statskuppen i afseende på budgeten. Den 18 dennes blefvo tre berlinertidningar konfiskerade. Den i Miinchen samlade handelsdagen har