Aftonbladet – 21 oktober 1862, sida 2

föra den derstädes för. de nödlidande i Finland: insamlade spannmål. Denna tanke är så riktig o h skall säkert finna en så allmän anklang, att vi äro öfvertygade att uppmaringen skall finna efterföljd ej blott i Göteborg, utan äfven öfverallt i bygderna, der den stora pulsådran emellan rikets båda största städer stryker fram och ett sådant godståg vid många af stationerna på vägen erhåller en ej obetydlig tillökning. Hvad hufvudstaden beträffar, äro vi ej af deras tanke, som anse alt någon vidare yttre ståt än den af stadens myndigheter redan beslutade behöfver vid tilltället utvecklas. Deremot vill det synas oss som man här borde på något sätt ansluta sig till deti Göteborg väckta förslaget, utgående på bispringandet af våra af hungersnöd hotade bröder på andra sidan Bottniska viken. På ett värdigare och mera fruktbringande sätt kunde hufvudstadens invånare knappast fira denna första stora jernvägsfest i vårt land. Den till Handelstidningen insända uppsatsen är af följande lydelse: Vid hvarje allmänt företag af fortgående beskaffenhet har det varit en af den naturliga känslan frammanad sed att ifver detsamma nedkalla den Högstes välsignelse. Denna handling, som särdeles i katolska länder gifver en praktfull offentlighet, förekommer der alltid såsom den förnämsta offeotliga högtidlighet vid jernvägars öppnande. Hos oss, som ej hafva den vanan att af Guds dyrkan göra offentliga förlustelser, ifrågakomma ej dylika ceremonier. För den sekulärtilldragelse, som nu skall firas, vid fulländandet af Westra Stambanan af statens jernvägar, finnes ock ett annat sätt, som man härmed velat föreslå, att deröfver nedkalla den Högstes välsignelse, mer öfverensstämmande med vår uppfattning, än det offentliga förevisandet af frans ornater. Detta sätt är att begagna den första utvägen, jernbanan lemnar, till öfverförande för våra hungrande anförvandter, den Finska nationen, af en ringa del af de häfvor Försynen os3 beskärt, genom att från Göteborg sända ett jernbantåg, det första godståget, med spanmål till de nödlidande i Finland. Man skulle dermed visa att Göteborg förstår uppfatta ej allenast fördelen för handeln, industrien och förvärfvet af den vigtiga kommunikationen, utan äfven den högre betydelsen af hvarje kommunikation menniskor. och orter emellan. Det första passageraretåget skall komma att medföra hvad Sverge högst och dyrbarast eger, och det första godståget skulle, om det nu gjorda förslaget vinner fullföljd, bära frukten af den känsla, som ställes näst efter kärleken till Gud, nemligen kärleken till nästan. Det skulle genom riket föra beviset om orättvisan af deras beskylln ng, som tillvita Göteborg att tänka först på sig sjelf. EN Folkets jubel skall, hvar det första passageraretåget framgår, följa den förste passagerarcn, vår älskade konung, men vänliga känslor skulle ock komma det första godståget och dess afsändare till del, manande till efterföljd. Vå konung inviger det stora företaget på ett honom och detsamma värdigt sätt, genom att, åtföljd af rikets representanter, besöka de provinser, hvarigenom jernbanan framgår. Den invigning, som nu föreslås, vore folkets. Det anspråkslösa i dess yttre skulle ej förringa dess festlighet. Dess prydnad låge i dess ändamål.4