Aftonbladet – 17 oktober 1862, sida 2

ten är till mi . Det är af största vist utt edra bref till London gå under säker adress. Hur kunna vi veta om ej L-count tänker skrifva till er på vägen till Zärieh?4 cHvilket förträöMigt hufvud ni har! ut: ropade mr Noel Vanstöne i det han ifrigt tog de räckta kuverterna. -Nitänker då på allt. Han hoppade högligen belåten ned ur vagnen och skyndade in i huset, Tio minuter sednare hade kapten Wragge honom i säkert förvar och bästarne sprungo-med rask fart tillbaka till jernvägsstationen. De res nd voro i Lendon i god tid på aftonen, och de fuvno tretliga och beqväma rum på hotellet. ten Wragge, som var bekant mid det otåliga, frågvisa sinnet hos den man som han hade ait göra med, väntade något obehag och förlägenhet al alla frågor som wir Noel Vanstone troligtvis skulle göra honom på vägen till London. Men til hans stora belåtenhet v.r det en vigtig, huslig angelägenhet som upptog hans reskamrats hela tankekraft redan från början af resan. Till följd af en oförklarlig försammelse hade miss Bygrave blifvit lemnad — nu, straxt före sitt giltermål — utan en-egen kammarjungfru. Mr Noel Vanstone förklarade att han ville åtaga sig. hela ånsvaäret af aut reparera detta fel; — hau ville ej besvära mr Bygrave med någon bön om hjelp; — han skule, då de kommo fram, vända sig till värdinnan på botellet; hon skulle skaffa lämpliga personer, och sjelf ville han göra sitt val bland alla kandidaterna. Under hela färden till London återkom han beständigt till samma ämne, och hela aftonen på hotellet, sprang hen ut och in i värdinnans arbetsrum, till dess hon slutligen fann Big tvungen att stänga dörren, I alla