Aftonbladet – 16 oktober 1862, sida 3

HE UCIa Hye, UVvaltlil plack JUSbL UU Ulafbetas. Skarpskyttemötet i Örebro. Andra mötesdagens förhandlingar öppnades med tillkännagifvande, att skrifvelser ingått till mötet från Hörby skarpskytteförening i Skåne och från Ytter-Grans förening i Upland. Båda upplästes och befunnos uttrycka önskningar om understöd för rörelsen, hufvudsakligen öfverensstämmande med dem mötet uttalat. Kapten Nordenfelt redogjorde derefter för resultatet af den till tredje frågans behandling nedsatta komitens utlåtande, innefattande det förslag till hufvudgrunder för föreningarnes inre organisation, för hvilket vi förut redogjort. Förslaget ansågs böra hvila någon stund på bordet, hvarföre man under tiden till behandling företog det af mag. Hedlund framställda särskilda öfverläggningsämne: Hvilka åtgärder kunna å mötets sida vidtagas för befrämjande af den stora frågan om en allmän nationalbeväpning? Motionären uppropades och redogjorde för sin uppfattning af det vigtiga ämnet, för så vidt det ännu för honom klarnat. jer voro mellan de båda idterna, skarpskytteväsendet och nationalbeväpningen, den likhet att båda åsyftade fäderneslandets försvar gencm att derför taga i anspråk äfven de borgerliga yrkenas män, men den olikhet, att den ena vore helt och hållet frivillig, men den andra i viss mån obligatorisk. Talaren redogjorde kortligen för de olika sätt hvarpå man i andra länder bereder sig väpnadt manskap för kriget. Resultatet af undersökningen blef, att nationalbeväpningen måste vara grundad på ålderskategorier — det är det yngre manskapet, som först måste draga ut — och deri låge en väsentlig olikhet med både skarpskyttekårerna och vår indelta ar må. Under det den allmänna värnepligler ställdes på denna grund, borde dock — tå laren vore derom hfligt öfvertygad — sjelfve exercisöfningarne ställas på den grund skarp skyttekårerna öppnat, d. ä. utföras inom de mindre. kommunerna, städerna och socknarna, för att vid vissa tillfällen öfvergå til: större samöfningar inom större områden. samt med en viss fri sjelfbestämning i af seende å beklädnad, sjelfvaldt befäl, öfnings-. tider m. m. Ordnades exercisöfningarne så. komme man ej blott att vinna en-större och allmännare exercisoch manöverfärdighet utan tillika ett för vår ungdom fysiskt och moraliskt uppfriskande nöje, varande detnu öfningarnes bedrifvande i beväringsläger. som gör dem så oangenäma för vår allmoge och våra ståndspersoner. Sedan ordföranden friherre Stjernstedt om förmält, att det vore sannolikt att den plan för nationalförsvarets ordnande, somär under utarbetning, icke blir för ständerna framlagd förr än det kan skeisammanhang med frågan om det biträde, som dervid kan på räknas af en allmän folkbeväpning, uppstod om det väckta förslaget en mycket lifvad öfverläggning. Man delade sig hufvudsakligen i tre grupper, af hvilka dock de två slutligen vid propositionens framställande förenade sig till en. Dessa båda sistnämnda voro dels anhängarne af kapten Nordenfelts åsigt, att man väl kunde uttala en önskan om nationalförsvarets snara ordnande, men utan att gifva någon som helst antydan om i hvad riktning detta borde ske, dels åtekilliga som instämde med magister Meijerberg i den åsigt, att man skulle ut tala en önskan om inrättande af en landstorm, tillkommen sålunda, att hvarje åldersklass, som utträdde ur beväringsåren, skulle inträda i landstormen för att der vissa år qvarstå. Vid propositionernas framställande sammanfördes dessa båda yrkanden i ett gemensamt förslag, uttryckande den önskan, att nationalförsvaret så snart som möjligt måtte ordnas och en ländstorm bildas. Häremot uppställde hr Hedlund ettförslag till resolution, så lydande: Mötet anser en allmän nationalbeväpning, byggd på grunderna af värnepligtens bestämmande efter ålderskategorier och öfningarnes ordnande så mycket som möjligt inom de större och mindre kommunerna, vara af största vigt för landets sjelfständighet. Enligt hvad vi redan omförmält blef hr Hedlunds förslag af mötet antaget. Lifligaste debatten hade emellertid angått den under öfverläggningen berörda frågan huruvida en folkbeväpning sådan som den, hvilken i hr Hedlunds förslag till resolution antyddes, kunde anses möjlig att åstadkomma så framt