Aftonbladet – 11 oktober 1862, sida 3

i hennes medikamenter. En afton kände sig MaI ria Soames bättre. Mrs Wilson förklarade då att det vore tid för henne att intaga sina medijkamenter, hvarpå hon aflägsnade sig och låste in sig i sitt rum samt kort derefter återvände :. med medikamenterna. Mrs Soames ville dock jicke taga in dem, utan utropade: Dessa rysliga i medikamertter! Jag blir blott sämre af dem! Hon hade likväl at mrs Wilson blifvit tvingad att intaga dem. Kort derefter dog hon. Den läkare, som skött Maria Soames, lärer hyst vissa misstankar, ty han ville ej lemna det i England för bsgrafning nödvändiga certifikatet om en naturlig död. En liköppning företogs derföre, men först två dygn efter mrs Soames död. Inga spår till gift upptäcktes, men deri låg intet underligt, då det ej är möjligt att så läng tid efter döden upptäcka colchicum. Misstankarne om förgiftning tystnade således. Vid företagen undersökning af den dödas effekter återfunnos ej de nio f, som hon dagen före sin sjukdom lånat af halfbrodren och hvilka hon icke kunde ha utgifvit. För att förekomma det misstankar skulle uppstå till följd af denna omständighet, berättade Catharina Wilson dels för den omnämnda mrs Rowe dels för läkaren att mrs Soames under sin resa till brodren skulle ha mött (en person, med hvilken hon ämnat gifta sig och som lånat 80 at henne, dem han icke återbetalt. Då hon förebrådde honom derför, skulle han ha sagt att om hon ytterligare ville låna honom tio , blefve han i tillfälle att betala hela beloppet. Detta skulle den aflidne, enligt Catharma Wilsons utsago, äfven ha gjort. Vidare omtalade Catharina Wilson för mrs Rowe att hon visste det Maria Soames intagit gift af förtviflan öfver sin älskares dåliga uppförande. Ett bref ankom rågra dagar efter dödstallet utan underskrift och s enbarligen skrifvet af en man, som varit skyldig Maria Soames en summa af 80 och ytterligare fått låna 10 E. Stilen i detta bref hade dock stor likhet med hennes egen. Då under ransakningen alla dessa omständigheter kommit i dagen, kunde intet tvifvel om Catharina Wilsons brottslighet mera uppstå. Man måste antaga som en förfärlig sanning att alla de dödsfall, vi här ofvan uppräknat, förorsakats af henne Juryn dömde henne skyldig, och domaren förklarade, att om hon blifvit förklarad oskyldig till mordet v Maria Soames, skulle 2 genast blifvit ställd till rätta för något af de andra. :