Aftonbladet – 11 oktober 1862, sida 2

tober är engagerad. Det andra af de nya Agge är en 1-aktskomedi benämnd Efter alten. — Hudiksvalls Veckoblad meddelar en förteckning på 21 ännu inom Helsinglands norra konirakt qvarlefvande landtvärnister från åren 1808 och 1809. — Afdelningen Göteborg-Örebro af vestra stambanan, en sträcka af 26, mil, har under sistförflutna September månad haft eninkomst af 76,866 rdr 67 öre rmt. Härat har jör passageraretrafiken influtit 51.297: 89: MR har inbringat 24,659: 31 och terstoden, eller rmt rdr 909: 47, har uppburits i extra inkoms:er. Under månaden hafva innalles 27.026 personer färdats å jernvägen. — Trafikinkomsterna för befordrade passagerare och gods voro under samma månad förra året å den 17!,, millånga bahan mellån Göteborg och Töreboda 45,341 rdr 98 öre rmt. —— — Enligt hvad vi i går meddelade, har domprosten doktor A. E. Knös den 9 dennes i Upsala med döden afoått. I honom förlorar Upsala universitet en erfaren lära: e, svenska kyrkan en af sina lärdaste män cch sarcbället en bottenärlig och varmbjertad medborgare. Anders Erik Knös föddes 1801 i Skara, der fädern var domprost; han blef i Upsala promoverad magister 1824, teol. kandicat 1826, docent i teologiska fakulteten s. å.. tjenstejorde såsom teologie lektor i Skara 1827—1828, teol. licentiat 1830, teol. adjunkt och kyrkoherde 1832, kontraktsprost 18:34 teol. pastoralis professor 1835, utgaf — jemte. dåvarande professorerna C. E. Fahleramz och C. J. Almqvist — åren 1839 —42 Eck!esiastik Tidskrift, ledamot af Nordstjerneorden 1843, teol. doktor ultimus 1844, rektor vid universitetet 1847—1848, domprost och förste teol. professor i Upsala 1852, kommendör af Nordstjerneorden 1861. Under mer än ett tredjedels århundrade teologisk lärare vid Upsala högskola, der: han tillika under en lång följd af år var Westgöta nations inspektor, var framlidie domprosten Knös dessutom vid flera än et uillfälle kallad att med sin vidsträckta lärdom och fosterländska redbarhet deltaga i handläggningen af så väl statens som kyrkans vigtigaste angelägenheter. Vald rike dagsman af sitt stifts presterskap vid fyra riksmöten (1844, 1853, 1856, 1859) och förordnad till ledamot i 8. k. representationp:-komitn 1846, deltog dock Knös mindre i de rent politiska frågorna, än i dem, son rörde kyrkan och undervisningsväsendet hvari han spelte en framstående roll. 5: som ledamot i lagutskottet vid flera riksd-gar visade Knös emellertid mycket nit fö: den nya lagreformen, hysande derutinne: hufvudsakligen enahanda åsigter som de med honom besvågrade J, G. Richert. A det kyrkliga — företrädesvis kyrkoförfat: ningen — var dock hans håg oeh har verksamhet egentligen riktad. Också ve: han ledamot i de flesta af de komitger, son ander de sednare åren för kyrkans angelö genheter varit tillsatta. Sålunda deltog ha: så väl i kyrkolagskomitens arbeten som dibelkommissionen, komitån för nya predikotexter, för ny handbok och för ny katekes Inom presteståndet föreslogs att till honon ensam öfverlemna hela arbetet med bibelöfversättningen, och i den nya proföfversättning, som af Nya testamentet sednast ut kommit, hade Knös en så betydlig del, at: han derför erhöll den för andra än biskopa: ovanliga utmärkelsen att blifva utnämnd til andlig kommendör af Nordstjerneorden. A Göteborgs stifts presterskap var han uppsat: på biskopsförslag, och vid de båda sednast: erkebiskopsvalen hade han förslagsrum i de: stift han sjelf tillhörde. Bland de af honor: utgifna skrifter märkas, utom ofvannämnd: Ecklesiastik Tidskrift och bibelöfversättnin gen: Om äktheten och trovärdigheten a: evangelium, tal vid minnesfesten öfver Lu sher 1846, åtskilliga athandlingar rörand: svenska kyrkoförfattningep, samt en mängå recensioner i flera lärda tidskrifter och tid ningar; hans tal vid svenska bibelsällskapet: årshögtid innevarande år innehåller hans i from kristlig anda uttryckta afskedsord til! slåndsbröder och fordna lärjungar. I ett iyckligt äktenskap med en dotter at den frejdade entomologen Schönherr efter temnar Knös 7 barn. — En i Liverpool utkommande tidning berättar att en ångare nyligen blifvit byggd vid Mersey, ombord å hvilken en gasappa rat finnes anbringad, och att maskinrummet. salongen och alla de inre delarne af farty