Aftonbladet – 10 oktober 1862, sida 3

lyckats göra sig gällande hos czaren per.jeonligen inhemtas bäst af hans omåttliga , I begär efter starka drycker, det ständiga egen a I händiga pryglandet af högre och lägre och .jdet hemska sorgespel, uti hvilket hans son i och tronarfvinge, den olycklige Alexei, spe lade den första rollen. Sådana enstaka drag, -isom hans anställning såsom timmerman vid ri skeppsvarfvet i Zaardam och andra vackra -i bemödanden att förskaffa sig insigter ech kunskaper, äro ej tillräckliga att sprida ljus i denna mörka natt. Den egenskap, som isynnerhet utmärkte bonom, var en fast vilja och en oemotstånd lig kraft att genomdrifva sina planer, hvaraf ock följden blef att hans bemödanden för sitt väldes utvidgande kröntes af en lysande framgång. Genom anläggandet af-den ny hufvudstaden S:t Petersburg och efter Sverges besegrande grundlades af honom Rysslands öfvervigt i norden, likasom dess an språk att framdeles uppträda såsom en af Europas förnämsta stormakter. Huruvids detta emellertid är något hvarföre den öfriga verlden bör vara så ytterligt tacksam. att den icke kan finna ringare uttryck för sin beundran, än att ställa czaren i jemförelse med de store män, hvilkas uppträ dande gifvit en ny riktning åt hela menskligheten, må dock lemnas derhän, åtminstone så länge en lika heder ej bevisas Ne bukadnezar, Attila, Dechengis Chan eller andra sådana af en ännu oerhördare framgång gynnade verldsbestormare. Föga skäl har ock det ryska folket att välsigna denna I storhets mnne, då just af czar Peter, enligt hvad numera blifvit utredt, utvidgades och betästades den förhatliga lifegenskapen. utor hvilken en hans verkligt upplyste och ädelsinnade efterträdare i vär tid ej utan våda från de lifegne sjelfve kan försöka befria dem. Om czar Peters samtida, särdeles de utlänningar, hvilka med, honom kommo i beröring, vid betraktande af hans onekliga företräde framför de ännu råare undersåtarne, intogos af en sådan slags förtjusning, som den Japanska ambassadens eller den Egyptiske prinsens uppträdande i Paris och London nu framkalla, så borde dock, efter mer än ett sekels förlopp, tiden vara inne att häfderna må gifva sanningen sin rätt, och denne mindre utmärkte, än märkbare regent ej blifva ställd på en högre plats, än ko nom egentligen tillkommer. Ty ingenting är olämpligare och skadligare, än ait de begrepp, som bibringas det uppväxande slägtet och fortlefva från den ena generationen till den andra, angående en af mensklighetens heligaste känslor, vördnaden för store hädangångnes minne, få blifva missledda eller förvrängda. NORGE. Konungen anlände till Kristiania före utsatt tid, så att hvarken regeringens och stortingets medlemmar, kommunalstyrelse m. fl. från Kristiania eller Kongsvingers autoriteter hunno mottaga honom. Frukost intogs ihr Hagerups hus. Kl. 1 afgick H. M:t med det första bantåget från Kongsvinger och ankom till Kristiania kl. 4 e. m., der en stor folkmassa var till mötes. Den nya Lilleström—Kongsviogerbanan, 7 norska mil lång, är byggd med ett af stortinget beviljadt anslag om 1,610,000 specier, hvaraf dock 250--300,000 specier antagas blifva öfver. Arbetet börjades hösten 1858. Vägen till Kristiania är 9 norska (6 svenska) mil. Medel till Kongsvingerbanans utsträckande intill svenska gränsen (3 mil) är af stortinget beviljade under förbehåll att en mötande bana anlägges i Sverge. Dagen efter banans öppnande gafs i Kristiania en stor middag, hvari konungen, stortungsmän och andra, till ett antal af 250 personer, deltogo. Det anses at: landet öfver hufvud taget har fått en god medelskörd. Trävaruskeppningen är lifligare än förut. Man motser således den närmaste tiden i ekonomiskt hänseende med gladare blickar än förr. Storthinget har valt kyrkoherden Harbitz till president och amtman Aall till vicepresident, samt länsman Enge till sekreterare och länsman Grave till vice sekreterare. Odelsthinget har utsett kyrkoherden Blom till president och länsman Grave till sekreterare. Lagutskottet är valdt. Derefter förklarades Norges sjuttonde storthing öppnadt. En insändare i Morgenbladet uppmanar polisen att hämma det stoj och ofog, som ännu i Kristiania af bättre och sämre klädd pöbel föröfvas utanför brölopshus. De norska officerare, som bivistat öfningslägret vid Dannevirke, ha erhållit olika dekorationer af Dannebrogsorden. Kapten Schmitter har blifvit utnämnd till tullkassör i Tromsö. Man klandrar denna nya uppenbarelse af en framträdande benägenhet att gifva civila tjenster åt militärer. om vn rå —— AD OM 2 AD fr ER PS TA CD AR -—— mm mm a UTRIKES,