Aftonbladet – 9 oktober 1862, sida 3

Rältegångsech Polissaker. I går förevar i poliskammaren ransaknin nde det våld, som skräddaregesällen I. E. J. Johansson utöfvat mot 7-årige gossen Anders Johan Pehrsson, hvilken förmodas hafva aflidit till följd af det honom tillfogade våldet. Omständigheterna härvid äro särdeles upprörande. Af hvad under polisransakningen förekommit har blifvit upplyst att gossen Pehrsson jemte en annan minderårig gosse den 30 sistlidne September på morgonen lekt i en trappa i huset n:r 18 vid Katrina östra kyrkogata, der Johansson befunnit sig på besök hos en bekant. Gos sen Pehrssons kamrat hade med en käpp petat ner nyckeln till en dörr, som var låst, och försökt öppna densamma, då en karl kom utrusande samt tilldelade gossen Pehrsson flera slag å hufvudet och halsen, hvarjemte han, fattande i gossens båda öron, upplyfte honom från golf. vet och slutligen sparkade honom utför trappan. som ledde från förstugan, der gossarna lekt, ned till gården. Enligt modrens uppgift hade gos sen, då hon om morgonen gick hemifrån, varit frisk och sund, men deremot vid hemkomsten på aftonen visat. sig tyst och nedslagen, dock utan att nämna något om händelsen. Påföljande morgon hade han dock klagat öfver smärta i hufvudet och halsen, hvadan modren gjorde sig underrättad om anledningen härtill. Sedan gossen SD hvad som händt, begaf sig mo dren till t. f. Rn i trakten, som till er: början föreskref b a påsättande å halsen m. m., men gossen blef dock för hvarje dag sämre samt afled natten mellan den 5 och 6 dennes, efter att hafva utstått svåra plågor. Vid första förhöret uppgaf Johansson, att han visserligen agat gossen för dennes okynne, men all deles icke så, att sjukdomen kunde anses vållad deraf. Vid i går hållet förhör företeddes af modren intyg af lärarne vid Katrina folkskola, att gossen dagarne förut icke visat minsta tecken till sjuklighet. Fattigläkaren i församlingen, som an modats lemna ett officielt intyg om beskaffenheten af barnets sjukdom samt, då han sådant vägrabs först vänligen anmodats, och då detta till akavisats, vid vite kallades till inställelse i po liskammaren, enär på hans yttrande såsom läkare väsentligen ankom hvad mot Johanssor borde företagas, då den rg bevisningen ej var tillräcklig, tät sig vid målets pårop i går e afhöra. Johansson inmanades emellertid i häkte, och uppsköts ransakningon till nästkomman de lördag för obduktion af liket, som af stads läkaren under tiden skulle verkställas: — Vid fortsatt handläggning i dag, inför råd husrätten af det mot jernbäraren G. Forslind an hängiggjorda mål rörande våldet mot preussisk: kaptenen Jänichen, medhade allmänna åklagz ren tvenne personer för att i saken höras, mer befanns det att dessa ej hade någon FE sning af vigt att meddela. Deremot uppträdde å For: linds sida spanmålsbäraren Grönholm, som inty gade att han sett den person, som knuffat Jäni chen, men hade denna person varit klädd i sjömansdrägt och ingalunda liknat Forslind till ut seendet. Forslind inlemnade sin slutförklaring hvari han, efter att hafva anmärkt den olaga RNE REN hvarför han varit föremål, sam! det stridiga i de afhörda ETTER larnes vitt nesmål, bestred allt afseende å stadsfiskalen Kockyrkanden. Under förklaring att Forslind. fram deles och inför annat forum skulle beifra de mu: honom begångna olagligheter, inskränkte ha sig för närvarande att yrka det allmänna åklaaren måtte kännas skyldig ersätta hans seda ösgifvandet ur häktet för rättegången hafda kostnader med 50 rår rmt. Domstolen, som fann nödigt att ännu en gårg afhöra de poliskonstaplar, som förut vittnat i målet, uppsköt saken af denna anledning till ar nan rättegångsdag. — Gefle d. 6 Okt. Natten till sistlidne lördag häktades i Söderala socken de nyligen från Låpg holmen förrymde Hofgren och Berggren. Arrcsteringen lärer icke varit utan sina äfventy:. Bofvarna hade natten förut vid Tönnebro beått en stöld, för hvilken de eftersattes af fjeringsmannen Korsell, hvilken påträffade dem :i en stuga; men då han uppmana ie dem att åfölja sig till länsmannen, framdrog Hofgren, sc dan de voro utkomna, en stor knif ur rockär men och hotade dermed Korsell, hvarefter d Rad till skogs. Korsell begaf sig derefter till Bergviks bro, för att invänta deras ankomst dit under deras förmodade vandring norrut och der hjelp betingades af sågverksarbetare; uträk ningen slog ock riktigt in, de kommo och vit tecken af Korsell rusade arbetarne fram för a bemäktiga sig rymmarne, hvarvid Hofgren åtc: ville begagna sig af sin knif. men hvilket hir drades fenom det att man infångade honom mt: en båtshake. De äro nu hitforslade i godt fö: var. Under vandringen hit från Stockholm lär: de äfven begått åtskilliga stölder, i första rum met för att kunna aflägga sin långholmsgarderob snett LANDSORTS-NYHETER FE RE a Tlalbartad halceinidar