Aftonbladet – 9 oktober 1862, sida 2

count hörde att klädningen i garderoben var just densamma, hvilken Magdalen burit det bemska ögonblick då spöket försvann — allt detta uppmuntrade mrs Wragge att allt mer och mer ingå i detaljer och att inveckla sig i en massa af orediga förhållanden, hvarur det ej tycktes vara någon möjlighet att hon på flera timmar skulle komma till rätta igen. Allt fortare och fortare flydde de knappa minuterna, allt närmare kom det fruktade ögonblicket af mr Bygraves återkomst. För tredje ängen såg mrs Lecount på klockan, och vid detta tillfälle utan något bemödande att dölja detta för sin värdinna. Hon hade ou endast två minuter för att hinna komna bort från North Shingles, Och två minuter voro tillräckliga om allt gick väl. Hon hade upptäckt Alpakaklädningen, hon hade hört hela berättelsen om tilldragelsen vid Vauxhall Walk, och hvad mera var: hon hade fått veta nummern på huset, som mrs Wracce råkade att erinra sig, emedan den svarade emot antalet af hennes år. Allt som fordrades, för att upplysa hennes husbonde om hela komplotten, visste hon nu. Hade det också varit tid att dröja längre, så skulle hon ej hefva tyckt sig vinna något vidare derigenom. Jag skall förstumma denna aktoingsvärda fåne genom en coup d etat, tänkte .ushållerskan, och försvinna innan hon åter hinner sansa sig.? Hu, det är förfärligt, sade mrs Lecount, sedan hon hade afbrutit spökhistorien med ett litet gällt skrik, och sprang till dörren utan vidare afsked, medan mrs Wragge stod stum och orörlig af förvåning. Jag är alldeles förvirrad af fasa; farväl, min fru!? Hon kastade vårdslöst den ostindiska kasimirsklädningen i mrs Wragges rymliga famn, eh nästa ögonblick var hon försvunnen. Under det hon med ilande fart skyndade ied för trappan hörde hon dörren till sof:ummet i öfra våningen öppnas. MForts. följer.)