,nda ställe der en vagn kunde erhållas, und:r nära en timmes tid, för att iaktaga möjligen inträffande händelser. Men ingening af vigt tilldrog sig; ingen vagn syntes ill; ingen menniska var numera i stånd till alt upphinna mr Vanstone. Den långvariga, ansträngande uppmärksamheten hos mrs Lecount gaf ändtligen vika. Hon lemnade sin post ute på promenaden och återvände med lättadt sinne hem, för att ordna allt till sin egen resa dagen derpå: Hon satte sig i förmaktt och drog djupt efter andan. Kapten Wragges beräkning hade ej slagit tel. Hennes egna sinnensintyg hade slutligen besegrat hennes -missroende, och formligen tvingat henne att öfvergå på en annan åsigt. Då hon betraktade de tre sista dagarnas illdragelser, efter sina egna noggranna iakt:agelser; då hon visste att första förslaget om färden till S:t Crux hade utgått från henne sjelf och att hennes husbonde hvarken hade varit i iillfälle eller visat någon böjelse attunderrätta familjen vid North Shingles om att han hade antagit förslaget — så var mrs Lecount tvungen att medgifva att icke en skymt af grund fanns qvar, som kunde gifva stöd åt fortfarande misstankar ho3 henne. Då hon nu betraktade hela följden af händelser i det nya ljus, som det slutliga resultatet spred deröfver, så kunde hon ej se någonting otroligt, någonting motsägande deri. Försöket att utgifva de Ila målade taflorna såsom originalstycken od i fullkomlig harmoni med cn sådan nans karakter, som mr Bygrave. (Forts, följer.)