Aftonbladet – 2 oktober 1862, sida 2

Article Image
skäres. Stannar fienden deremot med huf: vudstyrkan framför Däppel och sänder en! mindre styrka till norra Jutland, så blir den! Isednare beständigt hotad från Fredricia och kan följaktigen icke framtränga särdeles långt norr om nämnde fästning. För att med säkerhet kunna besätta halfön behöf-: ver fienden minst en dubbel. eller tredubbel öfvermakt. De rika öarne Fyen och Alsen erbjuda alltid danska hären välbelägna samlipgspiatser och godt underhåll, hvarjemte förbindelsen dem emellan är särdeles beqväm. Befästningarne vid Fredrieia och Diippel äro anlagda under förutsättning att danska hären varit så underlägsen den fiendtliga, att den icke kunnat hålla öppna fältet, utan måst utrymma större delen art halfön. Men det är ganska möjligt, isynnerhet i början af kriget, att tyska armån ej är så betydligt öfverlägsen, och för detta ändamål har man belästat den 8. k. Danevirkeställningen. Densamma utgöres af en kedja jordverk, sjöar och öfversvämningar, som är nära på 5 mil lång och afskär hela halfön mellan Eckernförde och Friedrichstadt. Midten bildas af de gamla jordvallar, som under Gorm den Grymmes tid uppkastades söder om Slesvig till skydd mot sachsarnes infall, och hvilka nu rikligen blifvit späckade med skansar, redutter och bastioner. VWVenstra flygeln betäckes af hafsviken Bleis vestliga ända och Ulindeberger Naer (sjön innanför Eckernförde); mellanliggande landet kan sättas under vatten; vid Barbgye, straxt norr om Eckernförde, äro starka verk anlagda för att spärra direkta vägen från Kiel till Slesvig; norr derom, vid Fleckeby och Holm, äro äfven större verk upprättade för att försvara vägen till Misunde, hvar est ett särdeles väl anlagt brohufvud betäcker öfvergången af Blei. Högra flygeln bildas af den s. k. Treene-linien, d. v. s. den uppdämda Treen-floden, som vid Friedrikstadt faller in i Eidern. Sistnämnde stad är väl befästad; framför Schwabstadt är ett sterkt brohufvud, som skyddar öfvergången öch lemnar tillfälle till ett frambrytande ur försvarslinien ; Cerifrån till Halod försvaras linien af en märgd andra verk. Sålunda se vi danska monarkien väl försvarad genom befästningar. För att hafva full frihet att verka i öfverensstämmelse med j ofvanstående befästningssystem måste armån likvisst kunna begagna sjön för sina operationer. ken äfven om detta ej vore fallet, om Danmark ppfölles af en fiende, som vore öfverlägsen till sjös, hvarigenom Stora Bält splittrade försvaret i två delar, så vore dermed icke alit förloradt; iv Köpenhamn, der flottan finge skydd, kunde då ätgöra centralpunkten för försvaret på Seland, likasom Fredricia för försvaret af Fyen och Jutland. Genom Köpenhamns befästande kan man söga av Paenmark förverkligat idealet för den nyare statsbefästningskoneten, då den befästade hufvudstagen tillika är rikets förnämsta landoch sjöfästning. I Norge äro åsigterna om lämpligaste sättet för landets försvar medelst befästningar änna mycket delade. Här, liksom i ala små steder, måste man till följd af medlens otillräcklighet inskrävka sig till det allranödvändigaste. De festa äro dock ense om att landets befästning ystem i främsta rummet bör afse hufvudstudens skygddapgel och försvaret af landskapen kring Kristianiafjorden, hvilka äro de bäst odlade och tätast bebyggda i riket. Dessutom böra in-: loppen till de vigtigaste kuststäderna, såsom t. ex. Kristiansand, B-rgen, Throndjem för svaras medelst mindre verk och bulterier, hverjemte man, i stället för den ningen Wardöhus i Finnmarken, åsyftar att på etf annat ställe anlägga en starkare och välbelägnare till skydd mot ryska försök: från Archangel. De gamla fästningarne kring Kristiunia-j! fiorden äro Fredriksoärn (flottans f. d. stats tion), ÅAgershus, vid hufyudstaden på denji: udde, som skjuter ut i fjorden, Fredriksslad i! vid Glommens östra mynningsgren och Fre-1s driksten, på en klippa ofvanför Fredrikshall i! vid Idefjorden. Kongsvinger vid Glommen i I spärrar stora vägen från Carlstad öfver Ar vixe Lill Kristiania. Efter föreningen med Sverge bur dessutom fästningen Carl Johansvärn vid Hortens pdde, midt emot Moss, blifvit påbörjad såsom ny station för flottan, d hvarjemte vid Dröbakssund (trängsta delen !n af Reistanisfjörden) på Kaholmen underigo namn at Öscars-värn några batterier blifvit 2 wlagda för att spärra segelleden vill Kri-Ik tiania. M Alla dessa små föråldrad2 eller ofullän-K lade fästningar bilda dock intet system, på In wvilket nationen kan trygga sig. Derom äro ia le flesta ense, äfvensom om behofvet af ett jä ådant. Men -churu detta system skall vara, r) vilka fästningar som böra nybyggas, bibe-jtö ällas eller raseras och huru stora försvarsrafter man i allmänhet kan anse dispo-lst ibla — derom äro tankarpe änvp mycket n elade, Den s. k. Agershuskommissionen,; st om nedsattes år 1854, utgick från den synunktev, alt större delen Bf armen skullejtu ara frånvarande i Sverge, samt tillräddelfl nläggandet af en enda gcentralfästnipg 117vc rannekapet af Eidsvold vid sjön Mjösenslst ödra ända såsom förrådsfästning och repli-1ög ESTETISKT EA AH ES Nor AES TE BEA AMEN AS värt om hon kan föreslå någon bättre vi-jta lelseort. Så vida ni på ett enkelt sätt fram-; pi äller denpa fråga, tror ni då icke att hon ire all upptaga och besvara den? ni Hon behöfver inte alls få någon sådan Aga varada mr Noel Varedtnna med en! .e

2 oktober 1862, sida 2

Thumbnail