ER — Sinnrikt gissadt, mr Vanstone! I hyac I jjag nu ämnar säga er skall ni finna orsa I ken till min föregifna tafvelför:äljning. Då Ini återkommer till Sea View, så bör ni sägs följande till mrs Lecount: Berätta henne all min slägtings båda konststycken äro et par värdelösa målningar — kopior af gamig mästare — som jag her försökt att till: eti öfverdrifvet högt pris sälja åt er som originaler. Säg henne att ni misstänker mig föl att vara föga mindre än en samvetslös bedragare och yttra ert deitegande för min olyckliga nigce, som är beroende af en gådan skälm som jag. Se der hved ni först och främst har att yttra om oss. Säg med många ord hvad jag nu bar häntydtinågra få. Ni kan ju göra det? Ja, det förstås! sade mr Noel Vanstone. tMen jag säger er en sak — Lecount kommer inte atttro mig.4 SVänta litet, mr Vanstone; jag har inte slutat ännu. Ni kommer ihåg hvad jag nu har sagt er? Nå, det är godt och väl. Vi öfvergå då till hvad som bör göras i morgon. Gå då ut och promenera med mrs Lecount i vanlig tid. Jag skall möta er och helsa på er. 1 eället för att besvara min belsning, så bör ni ge åt ett annat håll — rent ot sagdt: snäs af mig! Detta är lätt nog alt göra, icke så?4 Hon skall inte tro mig, mr Bygrave —! lita på att hon inte tror migi4 i Vänta litet, mr Vanstone. Jag har ännu flera instruktioner att gifva er. Ni vethvad som bör göras i dag och i morgon. Nu komma vi till den följande dagen! Det är den sjunde dagen sedan brefvets afzång till Zärich. Den dagen bör ni neka benne att företaga er vanliga promenad, af fruktan för obehsget att åter möta mig. Yttra missnöje öfver att promenaderna kär äro så in. skränkta; klaga öfver er helsa; önska att ni aldrig hade kommit till Aldbourough och att ni aldrig hade gjort familjen Bygraves bekantskap. Och sedan ni väl har tröttat mrs Lecount med er klagan, så fråga henne