Aftonbladet – 29 september 1862, sida 2

j fått en större sjelfständighet. De hafva sina representativa styrelser, stifta egna lagar, hafva fri press och, hvad som ej minst vitt. nar om deras frihet och sjelfständighet, flertalet af dem har sin egen nationalskuld. I Amerika utgör deras område ungefär 4 militlioner engelska qvadratmil, d. v. s. mer än i Ryssland, Frankrike, Spanien, Portugal och ltalien tillsammans; i Australien 24, millioIner qv. mil, eller nära tjugo gånger mer än -i England, Skottland och Irland tillhopa; i Asien 1!7, million qv. mil; hvartill komma I öarne i Stilla, Atlantiska och Indiska ocea.i nerna samt Medelhafvet. j I Bland dessa kolonier intaga de Australiska en framstående plats. Befolkningen, för närvarande uppgående till 1,200,000, bar på ett tiotal af år mer än fördubblats. Härtill bar I Storbritannien sjelf bidragit med ungefär Vy million emigranter. Isynnerhet är deti Victoria, som, till följd af den rika guldtillgången, populationen så hastigt tillväxt, att från 1850 till 1859 antalet gick upp från 77,345 I personer till 530.262. Bland anmärkningsI värda förändringar sedan 1851 äro isynnerthet att ihågkomma, det Port Phillip, då just blifven en särskild koloni, nu uppstigit till första rummet i denna kolonigrupp; att Nya Södra Wales, törut kallad Moreton Bay, Tnyligen blifvit en oberoende koloni under namn af fueensland; samt att det förut så kallade Van Diemens land numera heter Tasmania. Arealen af uppodlad jord har också under de sednare tio åren mer än fördubblats, och oaktadt guldminornas lockelser hafva de största framstegen i detta afseende egt rum i Victoria. Man beräknar att redan på hvarje inbyggare belöper sig 20 acres odlad jord. Importen uppgifves till 26 millioner äårligen samt exporten till 23 millioner, hufvudsakligen i guld och ull. Beträffande Vicioria har jag redan förut nämnt att under östra dömen finnes en pyramid, representerande allt det guld, som utfördes från denna koloni 1851—1862, till ett värde af öfver 104 millioner , motsvarande, ungefär !; af engelska nationalskulden. Sedan dess hafva ytterligare sändningur ingält, så att man nu kan upptaga beloppet till omkring 110 millioner. Af deti Victoria funna guld finnas i glaslådor utställda en mängd protver, tll ett tärde af 960.000 rdr. Åtskilliga guldstycken hafva af dem, som funnit dem, blifvit tillagda särskilda namn, under hvilka de finnas exponerade. Så t. ex. kallas ett af dem tWelcome-Nvgget4. Det blef funnet i Ballarati Jan. 1858, väger öfver 130 och såldes för 180,000 rdr. En guldkaka om 1015 uns är produkten af 3 tons qvartz och värderas till 3850 . Intressant är det att af de mångfaldiga profverna se huru guldet förekommer i en mängd färger, under hvilka vi ej äro vana att föreställa oss det, samt tillsammans med rubiner, safirer, diamanter och silfver. Hvilket arbete guldgräfvarne ofta fått underkasta sig, kan man finna deraf att guldlagret esomoftast befunnit sig hela 500 fot under jordytan, och att man, för att komma åt det, till och med nödgats genomspränga ett granitlager af 256 fots djup. Från Ballarat har man hitsändt en bokningsmaskin samt en hel skeppslast guldqvarts, för att visa förfaringen vid guldets framarbetning; men genom något otillfredsställande arrangemang har nämnde maskin endast kommit att obetydligt hållas i gåvg. Huru vid guldvaskningen tillgår fö revisas deremot dagligen inom kolonialafdelningen, och den massa nyfikna, som stundligen här sammanpacka sig, är nästan ogenomtränglig. Af trädslag exponeras ej mindre än 447. De flesta af dessa äro här främmande och för första gången exponerade. Bland de vackra och mera användbara är svartträdet (Acacia malanoxylon), af hvilket förevisas en vacker vagn, samt myrten, hvaraf man bland aunat förfärdigat biljardskifvor. Rikedomen på frukter, tobak och ädla viner är stor, och många af de sednare torde inom kort blifva gängbara i Europa. Bland kuriosa finner man en ofantlig meteorsten, som väger 9 skeppund och blifvit funnen i grannskapet af Ballerat. Den är dock icke l den största man känner. En fyra gånger så stor är nemligen skänkt af kolomen till britiska museet. Tasmania, såsom jag ofvan nämnt, förr ka lad van Diemens land, utmärker sig isynnerhet för sitt timmer, af hvilket man uppfört i nordöstra transeptet en trof, som reser sig nästan upp till expositionens takås. I denna trof eller paviljong är en trappa, på hvilken man kan stiga upp i ett galleri och tå en god öfversigt öfver östra dömen och transeptet. De härtill använda trädslag äro af den utmärktaste beskaffenhet, och isynnerhet utmärker sig den nyssaämnda Acacian eller svartträdet, som fått sitt namn af den syarta färg det antager, när det blifvit fullmoget. Ett söndersägadt exemplar af detta har hållit ej mindre än 280 fot i höjd. Dock visas här äfven trädslag af en ännu större höjd och deremot svarande diameter. Hvaifiskfångster är för Tasmania af stor betydenhet, säsom årligen inbringande en million rdr; och bland dess exponerade artiklar är äfven en hvalfångstbåt med full) utrastning. Af dess många egendomliga djur är ett, som trcligen är det mest vedervärdiga, den lefvande naturen har att framvisa, och derföre också fått namneti 7 SR 25 NN po ÖREN Bjäre AMEN JE Få FEST One Ce