Aftonbladet – 26 september 1862, sida 2

—B— — Telegrafstolparne på de engelska telegraflinisrna uppsättas numera på ett vida större afstånd än hittills varit vanligt. I stället för att man t. ex. i Sverge har en telegrafstolpa på ungefär hvar 130:de fot. sättas nemligen i England numera blott en på hvar 528:de fot. Man kan lätt inse hvilken stor besparing häraf skall uppkomma, då stolparne äro så dyra och så snart blifva odugliga — åtminstone blefvo detinnan man började konservera dem medelst kopparvitriol. En annan fördel af att ha längre afstånd mellan stolparne är den, att de afled ningar för elektriciteten, hvilka ofta genom ofullsändig isolering förekomma, naturligtvis blifva färre, ju färre stolparne på en linie äro. (GEP:) — Nya skjutförsök i Shoeburyness hafva i dessa dager väckt stor sensation, i det den (ro man bittills haft, att pansarplåtar af till och med endast två tums tjocklek kurde vara säkra för ihåliga projektiler, blifvit allde!es kullkastad. I Times för den 17 skrifves följande härom: I går anställdes i Shoeburyness en serie skjutförsök, hvilka lemnat de mest intressanta och betydelsefulla resultater.. Första experimentet anställdes med den Horsfallska jättekanonen, hvilken affyrades mot en. tafla, som var byggd efter samma princip som Warriors bredsida. Laddningen bestod af 75 krut och en 270-pundig kula. Resultatet blef att jaflan söndersplittrades till den grad, attförsöket ej kunde upprepas. Den sndra serien iörsök företogs med W hitworlhs 12-pundiga fältkanon och 70puusdiga skeppskanon, för att utröna om Whitworths nya, härdade, i ena ändan flata, håliga projektiler voro i stånd att genomränga pansorplåtar. Alla hittills pröfvade håliva projektiler hade visat sig alldeles naktlösa mot dessa; de splittrades såsom ;las och efterlemnade vid explosionen blott tt märke af lägan på plåtarne. Dessa re