Aftonbladet – 19 september 1862, sida 2

Hvar skall detta befästande medel sökas?är en fråga som K. M. till hemliga utskottets mogna och eniga ompröfvande hemställer. Hertigen af Augustenburg har med en ädel uppriktighet målat sig sjelf i dess yttranden till kammarherren Silfverstolpe. Denne furste eger för dess personliga karakter, för godhet, statskunskap och läriom allmänt loford. Han är bror till en prins, hvars minne Sverge aldrig kan och aldrig bör förgäta; dess barn äro utmärkt väl uppfostrade; deribland äro två prinsar, en i det 12:e, den andre i 10:e året, hvarifsrätten till tronen vore för framtiden dess modersmål skulle göra honom geni ådd af nationen; genom sin gemål eger han rätt att vänta vänskap af Danmark, välvilja af England. Kejsar Napoleons yttranden och dess bref till K. M:t, det enda officiella dokument K. M:t om Hans Kejserliga M:ts tänkesätt i anseende till svenska tronföljden eger, bevisa gemensamt att hertigens val ej af högbemälde herre skulle illa upptagas. Konungen af Danmark framställer ett förslag, som förflutna tiders erfarenhet synes aflägsna. H. M:t fransmännens kejsare har vid flera tillfällen yttrat den önskan, att Sverges och Danmarks intressen skulle vara nära förenade, att en motvigt borde beredas i Norden emot Rysslands tilltagande makt. Detta tänkesätt delas säkert af hvarje man, som flyttar sina beräkningar ifrån närvarande tid, då Frankrike afvänder Rysslands uppmärksamhet ifrån Norden, till den möjliga händelse då, genom kejsar Napoleons död, innan Ryssland hunnit att förminskas, Sverges öde möjligen skulle bero af dess godtfinnande. En förening af Nordens riken vore således för framtiden önsklig och kunde bereda en sjelfständighet i politiska systemet, den läget befordrar, men som en delad kraft ej gör möjlig. Sättet dertill kräfver likväl den noggrannaste eftertanke. Länder under så olika styrelselagar som Sverge och danska konungariket kunna svårligen till ett helt sammansmälta utan åtföljande olägenheter för något af dem. Ett lagbundet regeringssätt skulle bredvid ett oinskränkt nödvändigt alstra besynnerliga brytningar i ärendenas gång. Danmarks tyska provinser skulle indraga Sverge i stridigheter, främmande för dess intresse och stundom kanhända minska försvaret emot Ryssland, hvarigenom den största och, betydligaste fördelen af föreningen åsidosattes, under det att sambandet mellan monarkiens spridda delar vid ettinträffande krig med England, genom öfrerlägsna flottor, kunde afskäras; Sverges ekonomiska inrättningar skulle råka i kollision med de danska; Danmarks öfverflöd på spanmål för svenska åkerbruket medföra skadliga följder; nationalfördomen länge motverka kraften af de gemensamma företagen, ch vanan af ett blidare luftstreck förmodligen örmå det förenade rikets beherrskare att utom Sverge välja sin bostad. Konungen i Danmark har sjelf inga manliga efterkommande. Dess val skulle således nödvändigt innefatta valet af H. M:ts efterträdare, prins Kristian Fredrik, som, sjelf 24 år gammal, har en son på andra året. Afven bör omnämnas det sällsamma förhållande hvaruti, under K. M:ts lifstid, H. K. danska majestät genom sitt val till Sverges thronföljare, blefve försatt, då han på en gång vore envåldsregent öfver tvenne riken och den förste undersåte i det tredje. Detta oförenliga dubbla kall skulle nödvändigt göra för högbemälde herre alldeles omöjligt att genom ett längre vistande inom riket söka vinna den förberedande kännedom om personer och ärendenas gång, som vid dess anträde till regeringen kunde vägleda dess välviljande afsigter. De lyckliga egenskaper, som tillvunnit prinsen administratorn af Oldenburg en allmän högaktning, borde äfven berättiga honom att vid detta vigtiga tillfälle komma i fråga. De politiska skäl, som förete sig så väl emot honom, som emot dess tvenne söner, kan hemliga utskottet bäst inhemta af de handlingar, som detsamma nu meddelas. Fursten af Ponte-Corvo, som äfven blifvit framställd i egenskap af kandidat till Sverges thronföljd, har för dess personliga karakter och dess genom lysande krigsbragder bekräftade erfarenhet, såsom. utmärkt fältherre, i Tyskland och Frankrike tillvunnit sig allmän tillgifvenhet och allmänt ioford. De svårigheter som yppas mot hans val äro följande: Främmande gudalära; ingen kännedom af landets seder, organisation, språk, det senare, i synnerhet svårt att lära vid 46 års ålder; omöjlighet att, åtminstone utan lång tidsutdrägt, kunna meddela sig åt det folk han en dag vore ämnad att styra: vana vid stora tillgångar och stora medel! till beredande af stora verkningar och deraf följande svårigheter att afpassa en eldig själs planer efter Sverges inskränkta förmåga; efter all sannolikhet ögonblickligt krig med England om han väljes, emedan detta val ej längre kan lemna någon tvekan öfrig om Sverges fullkomliga undergifvenhet för kejsar Napoleons framtida utsigter och storbritanniska kabinettet, till hestämmande af sitt förhållande emot riket, förmodligen endast skulle fästa sig vid tronföljarens namn, utan att afbida utvecklingen af värt på valet följande system. Denna verkan af prinsens af Ponte Corvo val, förbunden med en fullkomlig förstöring afsvenska finansverket, som ej tål någon ytterligare skakning, åtföljd af det missnöje, en hämmad handel, oförsålda exporter, felande nödvändighetsvaror alltid medföra, skulle betydligen försvaga den styrka i allmänna opinionen han, i första ögonblicken af dess hitkomst, möjligen kunnat sig tillvinna. Häremot torde invändas: att valet af konungen i Danmark, hvars, likväl af en förlåtlig anledning uppväckta, djupt rotade hat emot England är allmänt kändt, äfven skulle blottställa riket i lika, om icke större mån för Storbritan niens fiendskap; att denna makt emot en af kejsar Napoleons egna bröder, f. d. konungen af Holland, visat en för båda rikenas handelsinteressen förmånlig skonsamhet, och att således, hvad som skett i nära grannskap af Frankrike, med mera sannolikhet och en ökad säkerhet skulle kunna verkställas på ett längre afstånd ifrån nämnde rikes uppmärksamhet. Prinsen af Ponto Corvo har, under dess vistande i Hamburg, alltid sökt att skydda och befordra handeln ; men månne han blir mästare att följa denna dess böjelse, då behofvet af ett mäktigt stöd, åtminstone i början, nödvändigt skall gifva företrädet åt dess enskilda intressen framför statens? Kongl. Maj:t öfverlemnar dessa betraktelser till hemliga utskottets mogna ompröfvande och gör sig i förväg förvissad, att vid ett tillfälle så vigtigt som detta, då framtidens sjelfständiga minnen, då häfdernas upplysande lärdomar gemensamt lägga band på framtiden, gir ig nationella fördomar och hjertats röst skola hos hvar och en af utskottets ledamöter vika för högre pligter, för politikens beräkningar, för ett kallt bedömande af fäderneslandets närvarande och framtida fordringar. Örebro slott den 6 Augusti 1810. CARL. G. af Wetterstedt. Landtbruksmötet på Krusenberg. Stockholms läns hushållningssällskap hade siatlidnaåa AnAncedafm AanAnrdnat att mamandsemnt