Aftonbladet – 18 september 1862, sida 3

Skildring af en samhällsvådlig person. En ärelös dömd gästgifvare vid namn Lars Eriksson i Tångi Skaraborgs län, häktad såsom angifven för mordbrand, för hvilken angifvelse han dock enständigt nekat, fullföljde för någon tid sedan hos K. M. en begäran att blifva, under den ytterligare fortgången af ransakningen med honom, ställd på fri fot. Öfver denna hans begäran lemnades käranden, n hemmansegare vid namn Bagge, hos hvilken mordbranden blifvit föröfvad, tillfälle att sig förklara, och begagnade Bagge dervid tillfället att om Lars Erikssous i Tång framfarna lefnad och om hans sinnelag, äfvensom om hans förhållande i här ifrågavarande sak, afgifva en skildring. till den grad märklig, så väl till innehåll som framställningssätt, att vi här fullständigt och ordagrannt återgifva densamma, endast förutskickande den upplysning, att hög sta domstolen redan resolverat alt skäl ej förefinnes att bifalla Lars Erikssons begäran att blifva på fri fot ställd. Kärandens förklaring var afföljandelydelse: Stormäktige, allernådigste konung! I största underdånighet hastar att gå Nådiga Befallningar tillmötes och afgifva förklaring på min rike mordbrännare den häktade och ärelöse f. d. gästgifvaren Lars Eriksson från Tång, till Eders Majestäts nådiga pröfning, inlemnade untderdåniga besvär med begäran — om att utsläppas från den boning han troligt för alltid inträdt uti, tills hans lif upphör; i följd af hans lefnadsbanas gerningar, hvilka ifrån yngre åren äro en jemn kedja utaf brott; ja! så rysliga brott, att om vittnen som om honom höras, blot slutligen kunde förmås tala sanningens ovärderliga språk; så komme hans (Lars Erikssons) hufvud snart att falla för bödelyxan och Eders Kungliga Majestäts Nåd, skulle troligen aldrig gifvas åt Domsagans Länets och Rikets stör te och farligaste brottsling Lars Eriksson från Tång. Denne förlorade varelse en af de mest utslijr i verlden, egande den största förmåga att unna förställa sig; att gråta, bedja och ödmjuka sig, liksom han vore en aktad och känslig erg men i samma ögonblick han aftorkat krokodillens tårar och ser sittlamm, kastar han sig vild och hämdfull på sin motståndare och krossar den; icke sparande barnet i vaggan, lik den blodtörstige Tigern bland skogarnes och öknars hemska vilddjur. Endast i förbigående torde HEders Majestät värdigast tillåta mig fästa uppmärksamheten på denne märkvärdige brottslings barndom och då skedda bedrifter, hvilka alla förutsade, att i denne skulle blifva ett plågoris för den ort han bebodde; och sedan mogna till det fall som följer menniskohataren, samt det straff som är beredt och bestämt för mensklighetens afskrap. Ganska riktigt går denna klara satts i fullbordan och denne brottsling kunde icke danas till annat. Han var född på hemmanet Lilla Westöhlet uti Särestads socken nära Grästorps Gästgifvaregård, der fädernehemmet liknade mer en röfvarekula än en boning bland civiliseradt