Aftonbladet – 12 september 1862, sida 2

counts skull. Hon härmade Noel Vansto nes diskantstämma och upprepade hans högtsväfvande artigheter under en bitter förnö jelse af ätt göra honom löjlig. I stället för att, såsom på förmiddagen, skynda förut in i boningshuset, fortfor hon att bekymmerslöst vandra vid sidan af sin följeslagare. under det hon gnolade emåsångstycken och med foten stötte undan de små stenarne på sandgången till höger och venster. Kapten Wragge såg med-stor förnöjelse derna förändring hos henne ech väntade de bästa fördelar deraf. Han tyckte sig med all säkerhet finna att familjlynnet hade återtagit sin ursprungliga kraft. tGodt4, sade han under det han tände på ljuset åt henne i förstugan, då vi alla sammanträffa på promenaden i morgon, så skola vi bli varse — såsom våra vänner sjömännen säga — huru landet ligger. En sak kan jag säga er, min söta flicka. Jag skulle illa hafva lärt mig att nyttja mina ögon här i verlden, om jag ej insåg att en storm denna natt växer upp i mr Noel Vanstones hem.4 Kaptenens vanliga skarpsynthet hade äfven denna gång ledt honom rätt. Så snert porten till Sea View Cottage blifvit stängd efter de bortgående gästerna, gjorde mrs Lecount ett litet försök -att begagna sig at den makt, som redan var i fara attrubbas, till följd af Magdalens inflytande. Hon begagnade sig af hvarje list, som stod henne till buds, för att förvissa sig om det: ntryck som Megdalen verkligen hade gjort j på Noel! Vanstone. Upprejade gånger sökte hon att locka horom ull en ovöfverlagd bekännelse om det nöje, som ban redan erfor if sin bekantskap med den vackra miss Byrave. Hon slingrade sig in och ut i hvarnda svag sida f hans karakter, såsom gror: